Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
591
Amen, hvarefter jag öfver dem och den sjuka lyste Herrans
välsignelse.
Huru olika visade sig icke ofta den mångbeprisade
protestantiska fördragsamheten och kristliga broderskärleken!
Jemför med ofvanstående t. ex. följande bevis på den
sednare.
En af min församling underrättade mig, att en svensk
qvinna, som öfvergått till baptisterna och för närvarande
bodde hos en svensk familj, tillhörande detta sektsamfund,
låg på sitt yttersta och hade önskat att få tala vid mig. I
förstone tvekade jag mycket, huruvida jag skulle besöka henne
eller icke. Den svenska baptistpredikanten var icke i staden
och jag tog för gifvet, att hon blott af nödfall låtit sända
efter mig för att, lik många andra, i sina sista stunder få
en prest, lika godt hvem, som kunde hviska henne frid i
örat och med sakramentets meddelande insöfva själen i ett
dvallikt förbidande på hvad som komma skall. Jag hade
dessutom gjort mig till regel, att aldrig intränga i en
annans församling. Våra svenska predikanters i allmänhet
proselytmakeri och värfningssystem hade blifvit mig så
vämje-ligt, att jag måhända gjorde mig skyldig till en motsatt
ytterlighet, nemligen den, att vara alltför passif i fråga om
att föröka församlingen. Den var i sig sjelf den
verkningskrets, som mig var gifven, och, Gud skall veta, redan mer
än tillräcklig för mina svaga krafter.
Då budbäraren, en af den sjukas slägtingar, emellertid
försäkrade mig att denna enträget och af samvetsskrupler,
dem hon ville förtro mig, önskade att jag måtte infinna mig,
blef det naturligtvis min pligt att efterkomma hennes
begäran. Jag fann här ett bättre uppfostradt fruntimmer,
dittills mig alldeles obekant, lidande under en tärande
lungsot, som i hvart ögonblick hotade att utsläcka hennes lif.
Hon sade mig, att hon för några år sedan lemnat Sverige
och allt sedan dess varit mycket sjuklig. Här hade hon
blifvit bekant med några baptister, som visat henne mycken
godhet och deltagande och af hvilka hon låtit öfvertala sig
att öfvergå till deras bekännelsesamfund och att döpa om
sig. Hon sade sig då varit öfvertygad om att hon handlat
rätt, men hade sedan börjat hysa många betänkligheter i
detta afseende, och fruktade nu, att hon icke blott begått
en oförsigtighet, då hon, utan en rätt insigt i hvarken den
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
