Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
596
och vinna oss öfver på sin sida, så begagna de 8ig endast af jäst samma krigslist,
som jesuiterna nyttjade vid reformationen. Knepet kan möjligtvis för en tid hafva samma
följder nu som då. Det torde måhända skrämma några få rädda, vankelmodiga och
okunniga själar till att Öfvergifva den rätta medelkursen, och komma dem att
uppslukas af ett Scylla på den ena sidan eller af ett Charybdis på den andra; mon det
kan aldrig hafva den verkan på oss, som dermed afses. Man gräfver derigenom en
grop för 6ig sjelf. Det gör, att lekmännen på dotta sätt känna sig böjda att betrakta
oss som sina bröder; och fastän tiden ännu torde vara aflägsen, då hvfllfningarne i
de europeiska samhällena skola underminera den påfviska stolen så att den ramlar
öfverända, så föregår under tiden en omstöpning i hjertan och tankar, som slutligen
skall leda till en lycklig harmoni och sammansmältning.
u£n stor amerikansk katolsk kyrka, lika fjerran ifrån påfvedömots som ifrån
pu-ritanismens ytterligheter — hvilket herrligt mål, föresväfvande kristendomens bekännare
i Amerika!" (No Uman toith Romc, by Rev:d S. F. Jarvis. D. D.)
Min fulla öfvertygelse år, att detta mål icke är en blott drömbild, på samma
gång som det är ganska säkert, att det aldrig kan bli en Union with Rome, utan en
föregående reformation i den romerska kyrkan och ett den amerikanska kyrkans’
stadiga ståndande i den lärdom och kyrkoförfattning, hvarmed den nn är välsignad.
Anmärkning C. pag. 562.
Den nya Augustana-synodcn och dess seminarium, i hvilket pastor Esbjörn är
professor, hafva båda blifvit organiserade sedan jag lemnade Amerika. Långt ifrån
att missunna dem det deltagande, hvarmed de i Sverige blifvit omfattade, föranlåtes
jag likväl till några anmärkningar med anledning af de framställningar, som blifvit
gjorda för att väcka ett sådant deltagande och för att af svenska kyrkan erhålla ett
understöd, som man slutligen funnit vara nödvändigt för sina operationer. Fastor O.
Andréns i tidningen Wäktaren för d. 28 Nov. 1860 införda redogörelse för den
svensklutherska församlingen i Norra Amerika innehåller nämligen rörande denna
församlings och dess presterskaps fordna kyrkliga förhållanden, ett och annat, som i det
minsta kan få namn af vilseledande, och som skulle kunna gifva anledning till flera
och utförligare belysningar, än de få hvartill jag nu nödgas inskränka mig.
Jag fruktar, att mina anmärkningar angående detta ämne skola ådraga mig
mångas ovilja. Man skall troligtvis säga, att de blifvit förestafvade af partisinnet, och
att, då jag år prest af ett annat, med den svenska församlingen i Amerika
rivaliserande kyrkosamfund, intet afseende derpå bör göras. Men hvad detta kyrkosamfund
angår, så är dess ställning sådan, att det lika litet behöfver, som det enligt sina
grundsatser kan uppträda såsom på något sätt en rival till den ifrågavarande svenska
församlingen. Det finnes kanske i hela detta samfund, utom i staden Chicago, icke ens
10 personer, som hört omtalas Augustana-synoden, eller, om de händelsevis hört den
nämnas, så hafva de icke vidare tänkt derpå annat än som på en af dessa
hundrade-tals andra synoder och sekter, hvilka så godt som dagligen födas och dö, och dem
man i allmänhet egnar lika liten uppmärksamhet, som åt väderleken i almanackan.
Hvad åter mig sjelf vidkommer, om än jag fordom skulle låtit mig ledas af
partisinnet, — hvilket jag dock tror ingen hafva skäl att förebrå mig, ty de svenska
pre-serna i Amerika voro på den tiden alltid mera mina motståndare, äu jag var deras
— så står jag dock nu i andra förhållanden, som böra skydda mig för en sådan
anklagelse.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
