Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
697
Just derföre att jag tillhörde den svenska kyrkan, och äfven i Amerika icke ville
förneka dess bekännelse, just derföre förenade jag mig der med den biskopliga
kyrkan, och kunde icke, på de grunder jag förut framställt, förena mig med något annat
kyrkosamfund derstädes, det icke en gång undantaget, som bar namn af att vara
lutherskt, och som våra svenska prester behöft så många år för att Ura sig inse vara
lika olutherskt, som jag ifrån början insåg det vara okyrkligt Återkommen till Sverige,
år jag, lastan vigtiga skål bevekt mig, att hår icke fortsatta den presterliga banan,
dock en medlem af den svenska kyrkan, och, så framt den icke vidtager sådana
reformer som i väsentligt afseende skulle komma att göra den olika emot hvad den nu
är, så hoppas jag aldrig komma att tillhöra någon annan. Det jag sålunda nu yttrar,
yttrar jag såsom medlem af det svenska kyrkosamfundet, hvilket jag alltid betraktat
och ännu i denna stund betraktar såsom någonting ganska skiljaktigt från de s. k.
lutherska samfunden i Amerika, den nya Augustanarsynoden icke ens undantagen.
Detta torde till och med göra det till min pligt, att till svenska kyrkans kännedom
bringa åtskilliga omständigheter, som stå i samband med det företag, för hvilket man
nu begärt dess handräckning, och hvilka äro af den beskaffenhet, att jag för min del
åtminstone icke kan hysa något särdeles förtroende till hela företaget, barndan
fördelaktig färg man ån har förstått att gifva det
I den omförmälda redogörelsen, som tillika är en appell till svenska
allmänheten, heter det bland annat: "Under de två första åren stodo pastor Esbjörn och hans
församlingar icke i direkt fllrbmdêbe med något kyrkosamfund" etc. Jag lemnar
derhän, hum direkt förbindelsen var; men emellertid förekommer i Mars månads häfte,
Årg. 1850, af The execuiwe Committee of The America* Home Musionary Soàety, en
artikel under rubrik, "Svenskarne i Illinois", der det talas om pastor Esbjörn såsom
f. d. prest i den svenska statskyrkan, i hvilken han icke kunde finna sig tillfreds med
ett blott "sken till gudaktighet*, under det att "dess kraft försakades*1, och som nu
begifvit sig till Amerika, för att der arbeta ibland sina landsmän. "Mr. Esbjörn0,
heter det vidare, "inställde sig sistlidne December månad inför Gmgregationtia
presterskapets central-assodation i Illinois. Detta samfund, efter att hafva granskat hans
kreditif och med honom anställt förhör rörande hans lärobegrepp1) och hans
personliga religiösa erfarenhet (pereomal experience in religion) emottog honom i förening
med associationen och rekommenderade honom till uThe American Home Missionary
Soctefy*), som sedan har förordnat honom att vara missionär ibland Svenskarne i
Andover och Galesborg."
Dertill bifogas ytterligare födande anmärkning, som i sammanhang med
ofvanstående väl förmenar uppmärksammas, då den göres i en tidskrift, som kan anses vara
en officiel organ för det religionssamfund, som inom sig emottog Herr Esbjörn, och
år redigerad af en »utaf nämde samfund vald komité: "Det är att förmoda, det en
församling snart kommer att organiseras, i hvilken braket att upptaga medlemmar blott
medelst konfirmation, såsom vanligtvis sker i Tyskland" (troligen åter en geografisk
förvexling eller ett namn, i hvilket äfven Sverige anses vara inbegripet) "kommer att
1) Det behöfver väl icke anmärkas, att det samfund, som nu anställde en slags
examen med pastor Esbjörn, för att pröfva hans renlärighet, är både i läran om
Sakramenterna och nådavalet, samt dessutom i andra afseenden vida sk¾aktigt från den
lutherska kyrkan.
2) Ett missionssällskap, bestående uteslutande af Congregationalister och Nya
Skolans Presbyterianer, hvilka i sina scmikalvinska och Zwinglianska lärobegrepp äro
ganska nära beslägtade med hvarandra.
n 39
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
