Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
599
Men detta gjorde ju äfven den Norra Illinois synoden, ifrån hvilken man nn har
af-sOndrat sig; detta gjorde äfven en mängd andra lutherska samfund, fästan de stodo i
skarp opposition till Norra Illinois synoden och af dess prestcrskap förkättrade*. Dock
det var detsamma, bara emigranterna icke förnekade det lutherska namnet, och
framfor allt icke förenade s% med den biskopliga kyrkan, hvilket enligt Hrr Esbjörn och
Andrens åsigter skulle hafva varit mycket vftrre, An om de "blefvo ett uppgifvet och
öppet fält för omsvärmande religionspartier." Derföre heter det ock: "Med de
svenska församlingamcs i Delaware historia för sig, insågo de (nämligen de nya svenska
församlingarne under pastor Esbjörn) nödvändigheten af att komma i förbindelse med
den latherska kyrkan i Amerika, och ingingo fördenskull i förbindelse med
evangelisk-lutherska synoden af norra Illinois, den synod som omfattade den delen af norra
Illinois, i hvilken de flesta svenska församlingar då funnos."
Omfatta något visst distrikt, kan egen ligen icke någon synod sägas göra; ty
dylika lænämningar, såsom norra Ülinois-synoden, Missouri-synoden, Buffalo-synoden etc
utmärka, såsom jag förut visat, mer ett eget slags lutherskt kyrkoparti, än de hafva
någon local betydelse, och inom den delen af norra Illinois, i hvilken de flesta
svenska församlingar funnos, voro åtskilliga andra lutherska synoder, ibland hvilka äfven
den norsk-evangclisk-lutherska. Hvarföre de svenska presterna och deras församlingar
icke förenade sig med denna sistnämda synod, hvilket ot\-ifvelnktigt de bort göra, och
hvilket de hade kunnat göm, utan att behöfva inlägga någon protest emot synodens
lära, hvarken i ett eller annat afseende, år sannerligen oförklarligt, så framt man
icke får antaga, att anslutningen till synoden af norra Illinois, hvars 8. k. lutherska
bekännelse var nära befryndad med de ny-skol-pre&sbyterianska och congregationala
samfundens, skedde med beräkning att af The American Home MUsionary Society
erhålla de pecuniära understöd och stipendier, som man ansåg sig behöfva,’och hvilka
torde hafva uteblifvit om man anslutit sig till en verklig luthersk kyrkosynod, sådan
som den norska. Åtminstone så länge jag var i Amerika, var det intet enda
exempel på, att någon af den norska synodens prester, hvilka hade att kämpa med fullt
ut lika stora ekonomiska bekymmer som IUinois-synodens, hugnades med ett dylikt
syndares väg och sitta der de bespottare sitta. Du hörde, att här var religionsfrihet"
(i parenthes sagdt, tyckes det vara kosteligt nog, att framdraga religionsfriheten som
ett skål att utvandra till Amerika, då man icke ville tillhöra något annat samfund än
det lutherska och icke ville veta af någon annan bekännelse än den Augsburgiska)
"och mera allvarlig gudsfruktan, att många landsmän sade sig här blifvit uppriktigt
kristna och fromma menniskor — och detta var kanske hufvudsaken, hvarföre du
lemnade fosterjorden, för att här söka dig ett nytt hem för dig och dina kära barn. Du
ville se deras själar räddade, kosta hvad det kosta ville Du ville uppoffra allt,
fädernesland, slägt, vänner, egendom, för att föra dina kära undan verldsfrestelrcrua.
Om så är, stadna ej på halfva vägen etc etc." Dylika "välkomsthelsningar" torde
väl hafva bidragit, att gifva fart åt "de rykten, hvilka," som pastor Andrén ganska
sannt säger, "kommo fjerran från öfver hafvet och fördes ut bland en lättrogen
allmänhet, och lockade många till Amerika," der, enligt Hr Esbjörns påstående i
väl-komsthelsningen, "den lutherska kyrkan har en annan Utvärtes form än i Europa, så
att lif och fromhet lättare der kunna uppstå och verkligen uppstått" Men man
sjunger ur en annan ton nu, sedan man beslutat söka sig pastorat i Sverige. Förr hette
det: "Protestantiska kyrkornas moder l>ehöfver icke här i landet (Amerika) blygas
hvarken för sin lära eller sitt lefverne", nu har man vändt kappan åt ett helt
annat håll; för att visa sin trohet mot den svenska kyrkan, har man organiserat en egen
synod; den lära man förr satte så högt, den framställes nu såsom förkastelig, och
man försöker genom allahanda sofismer bevisa sig aldrig hafva haft någon gemenskap
med densamma.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
