Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
616
jag af lilngtan till mitt hemland bort ifrån dessa samqväm
och från eder, J bröder, som gjorde mig dem så kära!
På de ofvannämnda missionsresorna till Wisconsin
åtföljdes jag ofta af L., för hvilken det äfvenledes alltid var
en glädje att få tillbringa en dag eller några stunder vid
Nashotah. Hos biskop Keiflper och Professor Adams, nu
vorden den förres svärson, emottogos vi alltid såsom hade
vi kommit till nära anhöriga, och vi hafva sedan efter vår
återkomst till fäderneslandet funnit, att vi i detta afseende
endast utbytt en saknad emot en annan.
Ar 1853 gjorde vi en resa till Sverige; vi ville ännu
en gång återse fränder och vänner. Dessutom ansågs en
sådan resa välgörande för L:s helsa, som på sednare åren
blifvit mycket försvagad, och våra vänner i Amerika icke
blott tillstyrkte densamma, såsom en vederqvickelse äfven för
mig efter stundom något allt för trägna göromål, utan
bidrogo också till en stor del, att deh kunde företagas,
beredande mig på samma gång tillfälle, att uppehålla mig några
veckor i England, förmatt på närmare håll lära kjinna den
anglikanska kyrkan. Mig gafs, med ett ord, af några
enskildts kyrkomedlemmar ett slags res-stipendium, utom
hvilket vi icke hade varit i stånd att företaga en sådan resa.
Glädjen att komma till fädernejorden qvarlemnade ett
intryck, som intet sedermera kunde utplåna. Visserligen hade
vi mången gång förut känt en önskan, att återse vårt
hemland och de kära vi der lemnat; men med denna önskan
hade aldrig någon egentlig hemsjuka varit förenad, och under
de 12 år vi då tillbragt i vårt adopterade fädernesland, hade
aldrig hos oss uppstått någon tanke på en återflyttning till
Sverige, icke ens då, när Utsigterna för vår framtid voro
som mörkast och bekymren som mest tryckande. Efter denna
resa blef förhållandet dock helt annorlunda.
Det tycktes, som hade vi nu öfverstått de värsta
svårigheterna i det främmande landet, och som kunde vi der
emotse * en lyckligare framtid både för oss sjelfva och våra
barn; dessutom hade Försynens nåd der anvisat mig en
plats, på hvilken jag kunde gagna och verka, och de
förbindelser, i hvilka jag der stod, voro sådana, att de,
åtminstone inom mig, bort förqväfva hvarje önskan att komma i
andra förhållanden: men, oaktadt allt detta, uppstod hos oss
båda en tärande hemsjuka, en trånad efter fosterjorden, som
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
