- Project Runeberg -  Minnen från Havet och Kriget /
3

(1872) Author: Johan Alexander Edgren
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has been proofread at least once. (diff) (history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång. (skillnad) (historik)


Dylika lekar omvexlade med studier i hemmet för der
anställd informator. Men tiden kom, då gossarne måste in
till skolan. Denna låg långt borta, och det kändes icke så
godt att nu på allvar säga farväl. Men det måste ske, och
mindre hjeltemodiga än förr inträdde de i den aflägsna
skolan. För ett par år pluggades nu med latin och katekes
jemte andra mera underhållande och begripliga ämnen. Men
dessa tvenne första gåfvo åt skoltiden sin färg och sin prägel.
Om tilläfventyrs på dessa områden begripandet icke kunde
följa med eller rättare, om minnet svek — ty att begripa
var ej så mycket fråga om, åtminstone med afseende på det
mindre behöfliga teologiska ämnet — ve då den skyldige!
Karbasen var på den tiden en kärleksfull vägledare till flit
och lydnad — för att icke säga till kristendom — och, som
vi veta, upptänder kärleken vanligtvis genkärlek. Ljufliga
band bundo således lärjungarne vid sina ämnen, isynnerhet
de bland dem, som hade den stora förmånen att få göra
närmare bekantskap med den faderlige tuktomästaren. Nåväl,
vi skola ej berätta huru nära bekantskap dessa gossar gjorde
med honom; men — nog af — de band, som bundo dem vid
skolan, kunde ej hindra den der gamla äfventyrarelusten att
understundom göra sig känd. Då hände det nog, att de ibland
företogo sig sådant, som med rätta uppväckte lärarnes missnöje.

Det såg ju så manligt ut att hafva en cigarr i munnen
och utblåsa den hvirflande röken, äfven om detta ej smakade
så särdeles angenämt. De så kallade gatpojkarne i staden
voro skolans afgjorda fiender, och det var ett sorts
valhallaglädje att få gifva sig i strid med dessa, då understundom
rätt heta bataljer utkämpades. Krutet hade också blifvit
upptäckt, och detta måste användas i krigskonsten.
Halmstrån laddades och lades i det öppna fönstret. Då nu någon
gick förbi på gatan, påtändes krutet, och den eldsprutande
raketen flög susande förbi den öfverraskade vandrarens öron.
Tennsoldater uppställdes i långa rader mot hvarandra på
bordets motsatta sidor, och små messingkanoner, laddade med
krut och griffel till kula, öppnade bataljen. Skotten dundrade
i det lilla rummet, och soldater föllo dödligt sårade, då till

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:04:40 2023 (aronsson) (diff) (history) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/minnenhok/0017.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free