Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Jag deltog sedan ofta med honom i studier, mikroskopiska
undersökningar, ritning, astronomiska observationer o. s. v.,
tills vi slutligen under det klara, varma sommarvädret
seglade in på Newyorks stora, lifliga hamn.
Kriget.
Då jag landstigit och skaffat mig rum i Newyork, blefvo
mina första åtgärder att bereda mig för en resa till Fort
Monroe i Virginien, för att der träffa min bror. Då nödiga
förberedelser blifvit gjorda, begaf jag mig af. På bantåget
började man snart erfara, att kriget pågick i den riktning
hvaråt man reste. Officerare och soldater, hvilkas allvarliga
och tänkande utseende, hvilkas slitna uniformer och
krigsrustningar vittnade om den allvarsamma lek, i hvilken de
redan deltagit, kommo beständigt med oss; och, då vi
passerade stationer på vägen, helsades vårt tåg af lifliga hurrarop
eller afsändes under högljudda, patriotiska lyckönskningar. I
Baltimore lyckades jag efter många bemödanden att få ett
pass, som skulle berättiga mig att besöka krigsskådeplatsen.
Resan fortsattes sedan med en transportångare af den
egendomliga, beqväma konstruktion, som utmärker Amerikas
flod- och kustångbåtar framför alla länders fartyg af samma slag.
Ombord befunno sig en mängd krigare, som från lasaretten
eller sina hem återvände till arméen. Det var ett underligt
intryck jag erfor, då jag den aftonen, en varm, sydländsk
sommarafton, ilade i väg utför Chesapeakeviken. Solen sjönk
redan i den dunkla vestern, hvars purpur blodfärgade himmeln
bortöfver krigets nejder; och den friska aftonbrisen satte små
plaskande vågor i rörelse, hvilka tycktes hviska till krigarena
ombord: »Skynda! skynda! dit ned! dit bort!» — Här och
der i de grupper, som samlade sig på däck eller i de stora,
rymliga salongerna, hörde man talas om huru den eller den
officeren eller kamraten blef sårad eller dödsskjuten i den sista
batalj, hvaruti talaren hade deltagit. Ett och annat nyläkt
ärr utvisade huru nära talaren sjelf varit fienden.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 17:04:40 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/minnenhok/0092.html
