Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VI
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ningen supplerar. Att det är många bokstäver, som
man vid läsningen icke tydligt ser, utan supplerar ur
föreställningen, och så delvis gissar hela ordet, det vet var
och en, som läst korrektur på tryckark; det framgår
tydligt ur den stora svårigheten att utfinna alla
tryckfelen.» Under de senare årtiondena har vår förståelse
av detta spörsmål betydligt fördjupats, å ena sidan
genom studiet av de patologiska läserubbningarna
särskilt i samband med de afasiska sjukdomarna, å andra
sidan genom upprepade experimentalundersökningar
över den normala läsprocessen. För resultatet av de
patologiska rönen hava vi redan i det föregående (kap.
II) givit en utförlig redogörelse. Som vi där sett,
sökte Grashey i samband med sin i många avseenden
skarpsinniga analys av fallet Voit visa, att all läsning
sker genom successiv uppfattning av de enskilda
bokstäverna, alltså genom bohiavering. Denna bl. a. också
av Wernicke accepterade teori visar sig emellertid
innebära en stor ensidighet redan i belysning av rent
patologiska erfarenheter, som framdragits av t. ex.
Sommer och Löwenfeld, vilka otvetydigt visa, att
det i varje fall också gives läsning utan
bokstavering. Detta har yttermera bekräftats genom
läseexperimenten.
Det första steget till en dylik
experimentalundersökning togs på Wundts laboratorium i Leipzig av
James McKeen Cattell. I sin 1885 i »Philosophische
Studien» publicerade avhandling »Uber die Zeit der
Erkennung und Benennung von Schriftzeichen, Bildern
und Farben» meddelar Cattell bl. a. gången och
resultatet av en serie läsförsök, vilka rörde sig om den
tid, som under olika betingelser åtgår för att högt läsa
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
