Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - VII
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
vi en gång hava lärt oss, såsom ständigt disponibla
minnesbilder sätta oss i stånd att i en blink uppfatta
det tryckta eller skrivna ordet genom att som Herbart
skulle säga verka som »appercipierande (eller med vårt
efter Wundt upptagna språkbruk assimilerande)
föreställningsmassor» på de yttre intrycken av textens bokstäver,
så skola på ett analogt sätt en mängd i vår själ
inpräglade formelement förhjälpa oss att i en blink »läsa»
tingens kvantitativa formförhållanden. Det väsentliga
är övning av ögonmåttet för distanser och förbindelse
av denna övning med helt lätta kalkyler. Dock
framhåller Herbart, att ändamålet med dessa övningar ej
blott är att skärpa iakttagelsen för sinnliga ting, utan
framför allt att väcka geometrisk fantasi och att därmed
förbinda det aritmetiska tänkandet. Häri ligger, tillfogar
han, i själva verket den vanligen försummade och dock
nödvändiga förberedelsen för matematiken.
I vad mån en dylik systematiskt bedriven
minnesdressyr med vissa figurer och måttförhållanden kan vara
en lämplig förberedelse för matematiken, är en fråga,
som bör diskuteras blott av en matematiker av facket.
Och frågan om värdet av dylika övningar för
uppfostringen av förmågan att med ögonmått uppskatta
rumsförhållanden kunde kanske vara av ett visst intresse för
den experimentella psykologien, men man har väl
knappast anledning att emotse några mera positiva
resultat av sådana experiment. Pedagogiken har redan
av rent principiella grunder icke mycket att vänta sig
därav. Herbarts »åskådnings-ABC» är ett barn av en
period i pedagogikens historia, då formella övningar och
särskilt formella åskådningsövningar stodo högt i kurs.
Man fann med Rousseau, att kulturmänniskans sinnes-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
