19 gifterna i Pensa må vi börja med att möta de krigsfånge -transporter som passerade de första dagarna. Den 22 april kunde det egentliga arbetet starta. Denna dag hade tre transporter med krigsfångar kommit — från Beresowka, Blagowjeshensk, Kurgan och Tjumen. Beresowka ligger ej långt från Baikalsjön i guvernemen-tet Transbaikalien. Kontingenten därifrån utgjorde 1242 man, tillhörande de tyska och österrikiska arméerna. Från Blagowjeshensk vid Amurf loden hade 943 rikstys-kar kommit, från Kurgan och Tjumen i guvernementet Tobolsk 659 österrikare. En mindre kontingent på 70 österrikare hade dessutom kommit från Kuschara i guvernementet Perm. Del var alltså en stor skara i Pensa II, och stationen myllrade av krigsfångar. Läkarna voro ivrigt sysselsatta med sina undersökningar och gingo från vagn till vagn. Lyckligtvis funnos i dessa transporter endast ett fåtal sjuka. När alla blivit undersökta, kunde utdelningen taga sin början. Krigsfångarna från Beresowka hade varit på färd bortåt en månad. De sågo mycket medtagna ut men sökte hålla modet uppe. Många av dem och från de andra lägren hade aldrig hört något från sina anförvanter. Den 23 april kom från Samarkand i Turkestan en österrikisk-ungersk transport på 987 man och en transport på 1,070 rikstyskar och österrikare från ett annat närbeläget läger. Bland krigsfångarna från Samarkand var en ungrare vid namn Kristof Einfinger, som togs till fånga när fästningen Przemysl föll i ryssarnas händer den 23 mars 1915. Han skildrade åskådligt, hur det var i fästningen de sista dagarna innan den gav sig. Den förfärande bristen på livsmedel gjorde att man till sist nödgades göra ett utbrytningsförsök, vilket misslyckades med en förlust i stupade av omkring 17,000 man. Krigs