REVOLUTION I RYSSLAND 1 början av februari 1917 kom jag åter till Petrograd. Det var revolulionsstämning i staden. Jag möttes vid finska bangården av en tjänsteman från legationen, som meddelade mig att jag var inbjuden som gäst av general Brändström, vilket givetvis mycket gladde mig. Ungefär en vecka stannade jag på legationen. En österrikisk rödakorskommitté befann sig i Petrograd, och Elsa Brändström var mycket upptagen med att ordna för denna och vara behjälplig vid uppgörandet av lämplig resplan. Det skulle emellertid snart inträffa något som tillsvidare strök ett streck över alltsammans. Den 23 februari — rysk stil — begav jag mig vid 4-tiden på eftermiddagen till den stadsdel i Petrograd som bär namnet Vasiljevskij Ostrov och som ligger på andra sidan Neva. Jag skulle göra ett besök hos den rödakor s-syster som gjort oss så många tjänster under Pensa-tiden, fröken Kazem-Bek. Jag hade nu fått ett rum på Hotell Regina vid Mojka-kanalen, samma hotell där den österrikiska delegationen bodde. När jag på aftonen lämnade hotellet var det relativt lugnt i staden. Skottväxling hördes visserligen från skilda håll, men så hade det varit nu ett par veckor, och det mesta var varningsskott från ordningsmakten för att hindra folksamlingar. Jag hade emellertid inte gått långt, förrän jag märkte att det nu var mera oroligt än under föregående dagar. Nära Isaks katedralen stod en grupp arbetare i livlig och högljudd diskussion. Ett stycke därifrån stod gendarmer med revolvrarna riktade mot skaran. Man hörde dem ropa