85 adressen och antecknade även alla de andras önskemål. För var och en hade hon ell tröstande ord och en vänlig handtryckning. Hur fyllig och varm klingar icke hennes stämma, vilken hjärtegodhet talar icke ur hennes strålande hlå ögon! Långsamt smälter isen kring våra hjärtan och våra ögon tåras. Då syster Elsa på kvällen åter kommer till oss, för hon frid och julstämning med sig till vår barack. Vi sjunga kära julsånger tillsammans och prata livligt om hemmet och de våra. Hoppet att få komma hem har åler väckts till liv i våra hjärtan. Visserligen dröjde det ännu två år, innan vi fingo resa hem, men Elsa Brändström hade återgett oss levnadsmod och därmed kraft att kämpa oss igenom de lidanden, som vi måste utstå under inbördeskriget. Det är syster Elsas förtjänst, att vi över huvud taget uthärdade ända tills befrielsens limma slog. Genom henne blev den vackra legenden om skyddsängeln en levande sanning för oss. Hon har för alla tider gjort sig förtjänt av krigsfångarnas tacksamhet och trohet. Lärare Albert Liesegang: På hemresa från Ostsibirien i juni 1918 anlände vi till Irkutsk, där vi blevo hejdade av tjeckerna. Vi förklarades åter som krigsfångar och internerades i fånglägret Patarenaja. Här tvingades vi av tjeckerna att kvarstanna under bevakning i ännu ett och ett halvt års lid. Under denna lid måste också Elsa Brändström utstå de största strapatser och lidanden, ty tjeckerna betraktade henne som fiende och behandlade henne därefter. Man lade allt större hinder i vägen för hennes arbete. Då tjeckerna även behärskade järnvägen, blev tillförseln av kärleksgåvor helt och hållet beroende av deras godtycke.