125 skrev då sin bok »Bland krigsfångar i Ryssland och Sibirien» och samlade på sitt vanliga energiska sätt in de nödvändiga medlen, bl. a. genom en föredragsturné i Amerika. Den antityska stämningen därute hade inte lättat efter kriget. Men Elsa Brändströms strålande person bröt allt motstånd. Ingen kvinna har hittills blivit så hyllad i U. S. A. som vår landsmaninna. Över 100.000 dollar inflöto, och fortlöpande bidrag utlovades. Nu an-lades ett flertal barnhem under årens lopp, tusentals föräldralösa och andra behövande krigsfångebarn fingo vård. Likaså inrättades arbetssanatorier för f. d. krigsfångar, allt under syster Elsas personliga ledning. Den tillfredsställelse Elsa Brändström måste ha känt över de utomordentliga resultat som här uppnåddes var hon väl förtjänt av. Ar 1930 gifte hon sig med den tyske universitetspro-fessorn dr Robert Ulich, och så småningom tog ett lyckligt familjeliv hennes tid alltmer i anspråk, särskilt när hennes dotter Brita föddes. Men ödet hade ett hårt slag i beredskap. Hitlerregimens tunga hand tvingade famil jen att 1933 flytta till U. S. A., som alltså blev Elsa Brändströms sista hemland. I Gyllene Salen i Stockholms stadshus finns hennes bild bland nationens främsta. Utnämningen till medicine hedersdoktor tillsammans med rödakorsdelegaten Anna Under i Uppsala 1927 nämner jag slutligen bland den mångfald bevis på uppskattning, som kom henne till del. En storvulen svenska, som givit världen ett lysande exempel på vad som kan uträttas i kärlekens och humanitetens tjänst, har gått bort.