Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N:r 20. Den 14 maj 1925 - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MISSIONSFÖRBUNDET.
341
-Fröken Kerstin Willke och braminkvinnor. -
med att begära 300, och nu kommer mannen
sannolikt att gå här några dagar och köpslå;
doktorn prutar en smula och han själv måste höja
anbudet högst avsevärt. De flesta patienter äro
fattiga och behandlas gratis eller nästan gratis,
de rike måste betala. På kvinnosidan se vi en
del rika fruar med massor av guldsmycken i öron,
näsa och omkring armar och fingrar,
silverringar å underben och tår, skarpt kontrasterande
mot braminänkorna, en del av dem unga, vackra
kvinnor, utan smycken, kortklippta, klädda i en
smutsig vit slöja, Ocli bland dem alla springa
ungarna, odygdiga som i Sverige, med mörka,
klara, vackra ögon, pojkarna »klädda» i ett
snöre om livet, flickorna med ett »fikonalöv» av
silver. I ett hörn sitter en man och läser ur
en bibeldel som han köpt av kateketen efter
morgonbönens slut. Vad månne han tänker
på?
Det är så ticl att gå på rond. Vi komma ut
på en fyrkantig plan, planterad med
kokospalmer och mandelträd; på ömse sidor ligga
sjuksalarna med sina breda verandor, alla
byggnader glänsande vita i
det skarpa solskenet.
Iiär behövs inga väl
vinterbonade
byggnader med dyrbara
värmeledningssystem,
tvärtom, så många
dörrar, fönster och
ventiler «om möjligt
för att få salarna
svala. Patienterna ligga
på låga järnsängar
med ett kulört lakan,
- Muhammedanska patienter. -
sällan behövs överlakan eller filtar. Och om det
blir överfullt med patienter, få en del flytta ut
på verandan, där de ligga på golvet. Där ligga
också de anhöriga, som äro biträdande
sjukvårdare och hålla patienten med mat, en mycket
stor lättnad för sjukhusets ledning. I en sjuksal
pågår ett livligt samtal, det är kateketen, som
diskuterar religion med de av sådaiia ting
mycket intresserade hinduerna. På kvinnliga
avdelningen utföres detta arbete av bibelkvinnorna
och deras ledare, doktorinnan Kugelberg.
De hetaste middagstimmarna tillbringa vi i
den relativt svala läkarebostaden. Det är den
enda tid på dagen, som dr K. har tid till den
besvärligaste ocli tråkigaste delen av sitt arbete:
skriverier och räkenskaper. Papper och
skriverier äro olyckligtvis ett nödvändigt ont på alla
delar av vår jord.
Så är då den sista timmen på dagen så mycket
mera angenäm, åtminstone för oss gäster, då
vi få flytta ut våra stolar på den breda
verandan. Jag vet inte, när det är vackrast: när
missionsstationens hundratals kokospalmer i indiska
fullmånens bländande
vita, trolska sken
avtecknas i svart och
silverfärg mot den
ljusa himlen eller då
blixtarna från ett
avlägset åskväder
upplysa en stor del
av himlen i guld,
purpur och alla
andra strålande färger.
Månsken ocli
åskväder äro vackrare här
Patienter på sjukhusets veranda.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
