- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Bihang 3 /
392

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

•392

jag skulle finna hjelp och tillflykt; — jag måste lemna det,
sedan jag hört en dom af Eders Kungliga Höghet, en dom,
som befaller mig att fly.....

Nådig Herre, jag lyder utan att knota, och endast Gud
känner, huru öfverväldigande min smärta är, men var nog
ädelmodig att tillåta mig att ännu en gång tala öppet med eder.

Ni förjagar mig ur edra stater, ni nekar mig allt bistånd;
Eders Kungliga Höghet måste då tro mig vara mycket
brottslig. Om jag nu icke vore detta, Nådig Herre? Om Eders
Kungl. Höghet hade blifvit bedragen? Ty Nådig Herre, ni vet
det: det är en oundviklig följd af makten att hvarje dag träffa
eländige hofmän, som nedlåta sig ända derhän att vara
bak-dantare.

Ar jag då dömd att vara olyckligare än brottslingen, som
förföljes af samhällets förakt och lagarnes hämd? — Man
beröfvar mig den heliga rättigheten att försvara mig.

Förlåt mig, min Prins; min gränslösa smärta för mig
måhända allt för långt, men ni vet det: det ingår i rättvisan mot
de olycklige att lyssna till dem, och deuna omsorg var aldrig
en god furste ovärdig.

Min Prins, jag vill icke missbruka er tid med att ingå i
långa detaljer, men jag svär, att jag ingenting har att förebrå
mig, och om jag vore brottslig, skulle icke de, som fordom med
general Bernadotte delat vapenbragder, ära och fosterländska
känslor, behandla mig med godhet: de skulle icke bedra mig
med sitt förtroende.

Jag vill icke mera tala om mig sjelf, Nådig Herre, jag
vördar allt för mycket edra befallningar för att göra den
minsta anmärkning derom. — Det är en olycklig man, en medlem
af menskligheten, som bör hafva anspråk på alla känsliga
hjertans deltagande, en man, soin är nog straffad derigenom, att
han varit tvungen att besvära er och för er bekänna sitt grymma
läge. Han har sagt er allt i det bref, som Hans Excellens
herr baron Wetterstedt säkerligen lemnat till Eders Kungl.
Höghet. Han har för eder omtalat sin djupa nöd. Neka mig icke,
Nådig Herre, neka mig icke medel att kunna utföra edra be-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:14:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/iii/0410.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free