- Project Runeberg -  Minnen ur Sveriges nyare historia / Bihang 3 /
401

(1852-1893) [MARC] Author: Berndt von Schinkel, Carl Wilhelm Bergman, Carl Erik Johan Rogberg, Johan August Constantin Hellstenius, Oscar Alin, Simon J. Boëthius
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

401

M 211.

Landshöfdingen Georg Adlersparre till H. K H.
kronprinsen Karl Johan, Mariestad den 27 mars 1811.

Nådig Herre!

Jag ber er tusen gånger om förlåtelse, Nådig Herre, för
att jag åter tillsänder er några rader, hvilka handla om mig
sjelf, och detta sedan jag tröttat er så mycket dermed, men
jag vågar försäkra er, att detta skall vara sista gången. Jag
hoppas äfven, att dessa rader skola mottagas med öfverseende!

Ert nådiga bref af den 6 i denna månad har fullkomligt
upplyst mig om min ställning, mitt öde ocl\ allt, som angår
mig personligen i förhållande till mina tjenster och anspråk.
Det är en sann lycka att blifva upplyst derom, och jag
frambär härmed till er mina ödmjuka tacksägelser derför. Jag har
närt illusioner derom — kanske på sätt och vis förlåtliga, men
lyckligtvis hafva de helt och hållet skingrats genom Eders
Kungl. Höghets senaste bref. Några uttryck i detta nådiga
bref fordra, om jag ej misstager mig, några förklaringar och
rättfärdiganden från min sida angående mina forna och
illusoriska anspråk, som för närvarande blifvit helt och hållet
tillintetgjorda för att aldrig mera återkomma; jag vågar derför
ödmjukligen framlägga dem för eder.

Jag tillstår öppet, att jag, kanske med alltför stor
sjelfkänsla, på sätt och vis har jemfört mig med andra
landshöf-dingar med afseende på gjorda tjenster och erhållna belöningar
under samma konung, som jag haft äran tjena nästan sedan
min barndom. Jag har under dessa sista år sett
landshöfdin-gar, som icke hafva betalat något för sina län erhålla ackord
och pensioner, andra, som fått dubbelt mot hvad de inbetalat,
och åter andra, som blifvit väl afiönade för hela lifvet, och
detta vid första begäran med en välvilja och lätthet från
regeringens sida, som ännu mera än sjelfva belöningen göra en
ynnest värd tacksamhet. Herr Wibelii, som icke betalat något
för sitt ståthållarskap, erhöll, om jag ej misstar mig, 16,000
Rdr banco och en pension på 1,000 Rdr; Baron "Wetterstedt

Schinkel: Bihang, IIL 26

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:14:00 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/miursvnyhi/iii/0419.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free