Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - August Strindberg - IX. Giftas. — Kvinnofrågan i tidens litteratur. — Strindberg och uppkomsten av Giftas. — Företalet och interviews. — De olika berättelserna. — Mottagandet. — Strindbergs uppfattning. — Giftas betydelse. — Åtalet. — Regress i åttiotalslitteraturen. — Yttre svårigheter. — Andra delen av Giftas. — Utopier. — Strindbergs börjande själssjukdom. — Hans äktenskap. — Le plaidoyer d’un fou. — Börjande omslag i hans diktning. — »Han blir ateist»
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
AUGUST STRINDBERG
12 1
förde också hela frågan till jorden, där den hör hemma. Hur
man än för övrigt må döma om »Giftas», var det ett sant ord
uttalat i rätt tid.
Strindberg hade redan i flera av sina tidigare arbeten berört
äktenskapsfrågan. Hans synpunkter äro alltid präglade av ett
visst sunt förstånd och, som nämnt, genomsyrade av
naturvetenskapliga synpunkter. Det vilar något gammalsvenskt över
hans betraktelser av könen. Han står alldeles främmande för
den romantiska överskattningen av kvinnan, som eljest utgör ett
så bestämt drag i adertonhundratalets litteratur. Han är fri från
all madonnadyrkan, som han själv säger, men han hyste aktning
för kvinnan som maka och mor. Detta uppfattningssätt
framträder redan tydligt i Mäster Olofs förhållande till sin moder.
Hustrun ville Strindberg ha betraktad som en kamrat. ’ Men
på samma gång hade han alltid haft en stark känsla för
överdrifterna i kvinnans rop på likställighet med mannen, ett drag,
som också tydligt framträder i scenerna mellan Mäster Olof
och Kristina.
Tidigt påpekade han, att kvinnans stora och naturliga
uppgift var att bliva moder, men han insåg även, att då av
ekonomiska skäl alla icke kunde bliva gifta, hade också kvinnans
begär efter arbetsområden sitt berättigande. För den
prostituerade hyste han föga intresse och knappast något medlidande.
Under det att man eljest i den europeiska litteraturen alltifrån
Manon Lescauts och Kameliadamens dagar betraktat den fallna
kvinnan sentimentalt, romantiskt och humanitärt, säger Strindberg
hårt och kallt, att hon valt sitt yrke, som hon föredrar framför
arbetet. Detta är hans framställning i »Röda rummet», och den
upprepas sedan tämligen oförändrad, när helst han vidrör detta
förhållande.
I självbiografien (Författaren) yttrar sig Strindberg om huru
»Giftas» tillkommit på följande sätt: »Han gick till verket att
skriva om äktenskapet med sympati och mycken gammaldags
vidskeplig vördnad för modern, och han hade öronen fulla av
tal om kvinnans underkuvade ställning, och såsom en undertryckt
ville han tänka ut och experimentera fram medel till hennes lik-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
