Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. U. Bååth - I. Skåne. — Under danskt välde. — Efter erövringen. — Dess isolerade ställning. — Svenska omdömen om Skåne. — Linnés och Orvar Odds uttalanden. — Målarna upptäcka landskapet. — Skånsk skaldeskola på åttiotalet. — Det nya i Bååths diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. U. BÅÅTH
1 7 3
mästerlig skildring av landskapet, där han tyckes sett allt, som
var värt att se. »Han såg», skriver Strindberg i »Skånska
landskap», »bokskogar, där hjort och rå kesade bland fasaner och
vildsvin. Han såg Jupiters träd, valnötsträdet, bära frukt; han
fann vita mullbärsträdet och silkesmaskar, såsom först man ser
dem vid Medelhavets stränder. Äkta kastanjen, vilken ej
kommer sig förr än ner i södra Schweiz och mellersta Frankrike,
bar här frukt. Krappen, den dyra färgörten, övervintrade, såsom
först i Provence. Mandelträden voro tio alnar höga och buro
ymnigt. Persikor och aprikoser, mannagryn, kvitten, renetter,
vindruvor — söderns härligheter i norden!»
»Alltså», sammanfattar Linné sitt omdöme, »är intet land
som hafver flera förmoner . . . hvilket icke allenast ibland alla
svän-ska är det behageligaste och mildaste utan ock täflar med de
mästa i Europa . . . Slätten, som sträcker sig åt Lund, Malmö
och Trelleborg, begyntes . . . vid Dalby och förestälte et
Canaans land.»
En annan upplänning, denna gång en skald, som också trivdes
i Skåne, var Orvar Odd, som oblida politiska och husliga
förvecklingar för en tid gjort landsflyktig. Han slog sig först ner
i Köpenhamn, därefter i Hälsingborg, varest han byggde sig en
liten villa med utsikt över Sundet. Han är den förste svenske
skald, som sökt teckna scener från Skåne. I En sommardag
vid Stehag skildras en politisk folkfest i bokskogen. Avsikten
i dikten är dock övervägande skandinavisk och skildringen mera
dansk än skånsk. Orvar Odd tillhörde dessutom en tid, som
saknade sinne för att återgiva det individuella, det exakta med
alla dess smådrag. Mycket annat än bokskogen är det icke
heller, som han funnit betecknande, utan den skulle hans
skildring lika bra eller lika illa kunna passa för vilken annan trakt
som helst. Landskapet lever icke sitt säregna liv i hans
framställning.
På detta sätt har Skåne hänlegat efter erövringen omedvetet
om sig själv. Förbindelsen med Sverige har ända fram till
stambanans invigning varit rent yttre. Man har till Skåne
lands-förvisat uppsvenska ämbetsmän, som emellertid i allmänhet trivts
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
