Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. U. Bååth - I. Skåne. — Under danskt välde. — Efter erövringen. — Dess isolerade ställning. — Svenska omdömen om Skåne. — Linnés och Orvar Odds uttalanden. — Målarna upptäcka landskapet. — Skånsk skaldeskola på åttiotalet. — Det nya i Bååths diktning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 66
A. U. BÅÅTH
ganska bra, och en och annan skåning har också förirrat sig
upp i Sverige. Men de ekonomiska och industriella impulserna
ha i allmänhet kommit från Tyskland och Danmark. Det är
danska lantmän, som först drivit upp det skånska åkerbruket,
och studerar man kuststädernas fysionomi och historia under
några decennier, skall man som regel finna, att det är danskar
eller tyskar, som infört eller höjt köpenskap och yrkesskicklighet.
Detta förhållande börjar nu på att förändras: järnvägarna ha
närmat Skåne till Sverige, och på sista tiden märker man även
impulser uppifrån.
Men det är tydligt, att om en skånsk andlig och materiell
odling skall uppspira på skånsk grund, måste skåningen först
bliva fullt medveten om sin väsens- och rasskillnad i förhållande
till uppsvensken. Han måste förstå, att han har ett annat lynne,
en annan naturgrund, och därför också fordrar en annan kultur.
Denna kommer säkerligen även att taga intryck av den
uppsvenska, men framför allt torde den få en karaktär, som närmar
den till den danska eller holländska.
Denna skånska kultur arbetar sig långsamt och säkert framåt.
Och det var i naturalismens tecken, som den första väckelsen
skedde. Denna riktning hade just sinne för det partikulära och
individuella. Både dess målare och skriftställare återgiva det
karaktäristiska för olika miljöer. Denna sida av naturalismens
väsen blir av stor betydelse i ett land, där de olika landskapen
erbjuda så stora skiljaktigheter som i Sverige. Målarna börja
under det segrande friluftsmåleriet få öga för, att luften och
färgerna här äro andra än i Tyskland eller i Frankrike. Och
författarna upptäcka det ena landskapet efter det andra.
Strindberg tecknar skärgården, Selma Lagerlöfs och Frödings diktning
återspeglar den värmländska naturen. Karlfeldts poesi är en
utpräglad dalkarlsroccoco. Pelle Molin och flera måla Norrland.
Men denna rörelse börjar i Skåne, där redan Rydberg och Kulle
försökte återge skånsk natur. Under åttiotalet framträdde sedan
en hel falang av olika konstnärer, som i realistisk naturskildring
gingo längre. Ingenting visar bättre, att tendensen låg i tidens
eget lynne, än att ungefär samtidigt flera unga författare bear-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
