Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. U. Bååth - I. Skåne. — Under danskt välde. — Efter erövringen. — Dess isolerade ställning. — Svenska omdömen om Skåne. — Linnés och Orvar Odds uttalanden. — Målarna upptäcka landskapet. — Skånsk skaldeskola på åttiotalet. — Det nya i Bååths diktning - II. Biografiska data och utvecklingsgång. — Hans congenialitet med landskapet. — Tidigare författarskap. — Hans arbetssätt. — Hans dikter äro små tavlor. — Olika diktsamlingar. — Tillfällighetsdikter och fosterländska sånger. — Genremålningar och situationsbilder. — Landskapsbilder. — Slättens karaktär. — Episk diktning. — Slutkaraktäristik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. U. BÅÅTH 1 7 3
Ofta faller rimmet på biord som pronomen och liknande i
stället för pä huvudorden, varigenom versen förlorar i kraft
och klang.
Ordvalet var också ett annat än det vanliga. Han talade
vardagsspråk och begagnade ord, som förut icke varit synliga i
skaldespråket, som t. ex. ordet pöl, vilket Clas Livijn en gång
i början av seklet sökt insmuggla i en prisdikt till Svenska
akademien. Därtill kommo andra egendomligheter. Satsbyggnaden
är nästan isländskt stel, predikatet sättes ofta fore subjektet, och
språket är icke fritt från germanismer.
Men bakom dessa formella brister döljer sig en originell och
nyskapande poet. Det finnes inga fraser i hans dikter. Han är
alltid ärlig, säger rätt framt vad han tänker. Denna rättframhet är
ett äkta skånskt drag. Skåningen saknar sinne för uppsvenskens
smidighet och korrekta men kyliga väsen. Och om han aldrig
nådde det musikaliska välljudet, berodde detta kanske i någon
män därpå, att han så helt var sysselsatt med innehållet — och
han hade ett nytt innehåll att uttrycka. Huru svårt detta är, att
få en ny form för ett nytt innehåll, framträder tydligt under
nittiotalet, ty det är visst icke endast Bååth, som ej når fulländningen.
Av alla den följande periodens skalder är det kanske endast
Fröding och Karlfeldt, som skriva en verkligt otadlig vers.
II.
Albert Ulrik Bååth föddes den 13 juli 1853 i Malmö, där
fadern var fängelsepredikant. I en av sina dikter skildrar han
troligen ett barndomsminne från denna tid. Gossen leker på vallen
utanför det gamla medeltidsfästet Malmöhus och stöter därunder
tillsammans med de gråklädda fångarna, dessa samhällets
olycksbarn, som hade sin boning därinnanför:
Och dystre män, som visste
ej någon framtid av,
som bidde dag, den siste,
när döden frihet gav,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
