Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. U. Bååth - II. Biografiska data och utvecklingsgång. — Hans congenialitet med landskapet. — Tidigare författarskap. — Hans arbetssätt. — Hans dikter äro små tavlor. — Olika diktsamlingar. — Tillfällighetsdikter och fosterländska sånger. — Genremålningar och situationsbilder. — Landskapsbilder. — Slättens karaktär. — Episk diktning. — Slutkaraktäristik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. U. BÅÅTH
1 7 3
I barnaögon sågo
där blicken lyste nöjd
där framtidsdrömmar lågo
och glimmade sin fröjd.
Då gossen var fyra år gammal förflyttades fadern som
kyrkoherde till Hammarlövs pastorat. Där ute på Söderslätt, mitt i
det fetaste Skåne, förflöt Bååths barndomsår i en gammal
prästgård med gavlar från 1600-talet.
Av föräldrarna tyckes modern ha stått honom närmast.
Hennes ljusa natur går igen i hans eget solskenslynne, som strålade
i med- och motgång, i den alltid obrutna livstron och den
lev-nadsfriska naivitet, som bestod ända in i mannaåldern. Kärleken
till modern gjorde honom livet ljust och lätt, och denna aldrig
sinande kärlek blev den starka underströmmen i hela hans
diktning. Det var hos henne, som han hämtade kraft och styrka
under motgångarna. I den vackra inledningsdikten till sin första
samling hyllar han henne också i denna anda: »Jag gick ej
allen, ty du var mig när».
Modern härstammade från den berömde latinaren och
lundaprofessorn, Tegnérs lärare, Johan Lundblad. Hennes bästa
väninna var Laura Bolméer änka efter Tegnérs nära vän. Hon var
en årlig gäst under sommarmånaderna i Bååths barndomshem.
Detta var också fyllt av Tegnérsminnen. I systerns, Cecilia
Bååth-Holmbergs skildring av morfadern får man en levande
föreställning om, vilken roll minnena från den Tegnérska tiden
spelat i deras barndomsliv. Gemensamt brukade de läsa i »Den
röda boken», ett av dessa poesialbum, i vilket man efter gamla
tiders bruk, då tryckta böcker ännu voro svåråtkomliga, avskrev
de poesier man särskilt tyckte om. Här gjorde den unge Bååth sin
första bekantskap med »Svea», »Axel» och många andra dikter,
som den store skalden riktat till medlemmar av hans släkt. Ej
underligt, att hans första diktförsök, som han ännu kunde berätta
i sin mannaålder, voro präglade av inflytanden från Tegnér. Det
låter underligt, ty om det finnes någon skald, med vilken Bååths
temperament och produktion ej erbjuda den minsta likhet,
är det obestridligen Tegnérs. Dennes vittfamnande intelligens,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
