Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. U. Bååth - II. Biografiska data och utvecklingsgång. — Hans congenialitet med landskapet. — Tidigare författarskap. — Hans arbetssätt. — Hans dikter äro små tavlor. — Olika diktsamlingar. — Tillfällighetsdikter och fosterländska sånger. — Genremålningar och situationsbilder. — Landskapsbilder. — Slättens karaktär. — Episk diktning. — Slutkaraktäristik
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
A. U. BÅÅTH
1 7 3
metriska egendomligheter, stamma säkerligen härifrån liksom
entusiasmen för det nordiska överhuvud.
Särskilt mot slutet av sin studenttid vistades Bååth mera i
Köpenhamn, skåningarnas naturliga huvudstad, än i Lund. Det
är väl högst troligt, att han därunder rönte inflytande från den
nya litteraturen och dess män samt från den radikala strömning,
som grep omkring sig där i detta ögonblick. Flera av hans
dikter som En flyttdag i april eller Ett socialistmöte behandla
köpenhamnska motiv.
Under dessa år kom Bååth också i beröring med
folkhögskolan Hvilan, som då leddes av en av denna rörelses föregångare i
vårt land, L. P. Holmström. Bååth anställdes här som lärare och
trivdes utmärkt bland dess^ friska, emottagliga bondsöner, med
vars liv och åskådningssätt prästsonen var förtrogen sedan
barnaåren. Sitt eget glada humör och sin hänförelse för den svenska
historiens gestalter förstod han att överföra på sina lärjungar.
Ännu under senare år talade han med ungdomlig värme om sina
minnen från denna tid. Hans folkliga läggning, hans från
barndomen förvärvade kärlek till fosterbygden och dess befolkning
vaknade säkert här till fullt medvetet liv.
Under tiden hade han uppträtt som skald, först med
tillfällighetsdikter vid festliga tillfällen i Lund eller på Hvilan; han
började sin verksamhet som översättare av isländska sagor,
hvilken han under senare år ganska träget fortsatte, blev filosofie
licentiat 1884 och disputerade följande året över ett isländskt
ämne: Studier över kompositionen i några isländska ättesagor.
De närmaste åren flyttade han till Göteborg, där han först
verkade som föreläsare och sedan 1891 blev intendent för den
etnografiska avdelningen vid Göteborgs museum och docent i
isländska vid den då nybildade högskolan. Det var där i den
rika handelsstaden vid västkusten, som han tillbragte sina
återstående dagar. Han dog 1912.
I mänga avseenden var Bååth en typisk skåning, vilken stod i
god samklang med det landskap, som sett honom födas. Han
var axelbred och något tung, som man gärna föreställer sig
slättbon; han ägde dennes trygga rättframhet och humoristiska blick.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
