Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
26
andra delen: symbolismen
föreläsningar hade han varit en banérförare, och han hade haft
krigarens lovliga avsikt att såra och döda. Han förblev
visserligen den rationalist och frihetskämpe han alltid varit, men åren
och erfarenheterna hade vidgat synpunkterna. Och hans
skildringskonst hade vunnit i objektivitet. Redan i den franska
romantikens historia och kanske ännu mera i »Det unge
Tyskland» märkes en lugnare, mindre polemisk ton än i de
föregående volymerna av »Hovedstrømningerne». Han lade
huvudvikten vid den psykologiska analysen; så småningom avlägsnade
han sig också från den doktrinära utilismen och demokratismen.
Alltmera var det den stora individens och geniets eget fria
utvecklingslopp, som fängslade honom. Och på denna väg nådde
han fram till Nietzsches filosofi och blev den förste, som väckte
Europas uppmärksamhet på denna egendomliga kraftgestalt.
Han har givit ett mästerligt porträtt av Nietzsche, liksom han
senare med stor psykologisk konst tecknat en hel serie av
litterära och kulturhistoriska personligheter — Shakespeare, Voltaire,
Goethe ■— ett helt galleri av andens stormän. Men elden
på hans altare har under denna vetenskapliga produktion icke
slocknat. Ännu kan det slå lågor kring pennan, när han
skriver mot förtrycket och våldet, mot orättfärdighet, dumhet och
småsinne. Han har blivit det frisinnade Skandinaviens »grand
old man».
Ibsen, som under åttiotalets kampår riktat angrepp på
angrepp mot samhället i skarpa och satiriska verklighetsdramer,
närmade sig under senare delen av sin levnad åter romantiken
och skrev mystiskt färgade idédramer. Han blev från och med
»Vildanden» en av symbolismens föregångare, vars inflytande
sträckte sig även till den franska dramatiken.
Inflytandet från den symbolistiska rörelsen gör sig också
direkt märkbart bland en krets författare av den yngre
generationen, som här liksom i Frankrike utger tidskrifter, i vilka de
trycka sina första vårgröna telningar. »Ny jord» hör redan hit,
rent symbolistisk är »Taarnet». Någon egentlig skola uppstod
dock icke. Det ligger varken i tidens eller nordbons lynne att
bilda skolor, men nya personligheter och nytt uppfattningssätt
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
