Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verner von heidenstam
5 i
ligen studerat, bestämda drag av dessa upplysningspoeters
rationalism och kvickhet låta spåra sig i hans egen diktning.
På grund av hans svaga hälsa och nervositet i 16-årsåldern
beslöts, att han skulle söka mildare luftstreck. På hösten
1876 lämnade han Sverige och for över Tyskland och Italien
ned till Egypten. Under de närmaste tio åren vistades han
nästan oavbrutet utrikes. En bevarad resedagbok, som citeras
av Landquist, ger oss hans intryck under färden. Med en
gryende konstnärs vakna och livliga sinne har han fördjupat
sig i Österlandets brokiga värld. Han har vandrat omkring
i moskéerna och i bazarernas folkvimmel. Vid jultiden gjorde
han en färd uppåt Nilen till ruinerna vid Karnak och
Ptole-méernas gravar i Nubiska öknen. Det är ännu framför allt
med ritstiftet, som han söker fånga dessa måleriska bilder av
araber nedhukade vid lägerelden, av Meckakaravanen, av
Abydos’ tempelruiner eller nubiska vattenbärerskor. På våren
ställdes färden över Piraeus till Atén, där hans fars kusin var
svensk minister. Vid midsommar kom han åter hem till
Sverige, men blott för en kortare tid, ty på hösten reste han på
nytt ut till Egypten och Syrien. Det är under dessa växlande
resor och brokiga turistintryck, som hans konstnärsutveckling
får sin bestämda riktning.
På sommaren återvände han till Sverige på ett nytt besök,
som varade ett år. Under denna tid gifte han sig, vilket väckte
faderns ogillande på grund av hans ungdom och föranledde en
brytning dem emellan. Han beslöt nu att på allvar bliva målare
och for först till Rom, där han studerade för Julius Kronberg,
och sedan till Paris, sommaren 1881. Här arbetade han under
Gérome och Colarossi och levde med i artistkretsarna på
Montmartre. Han skriver själv om denna tid: »Jag hade tämligen
utpräglade anlag för figurmålning och tvekade snart icke att
lägga upp oljemålningar på fyra alnar i höjd. Det nakna älskade
jag företrädesvis. Kvinnokroppens mjuka, jag skulle vilja säga
litet pösiga linjer behagade mig likväl alltid mindre än mannens
smidiga statur. Till ordentliga studier var jag aldrig benägen,
de första grunderna ville jag alldeles icke befatta mig med.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>