Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
\
70
verner von heidenstam 7 3
ut att omfatta även det historiskt nationella. Heidenstams
opposition, som från början var estetisk, kom senare att
omfatta även tidens politiska och sociala innehåll. Han fann
sekelslutets svenska kultur förflackad och osjälvständig, dess ideal
nerdragna och fosterlandskänslan undergrävd. Under intrycket
härav får Heidenstams diktning ett nationellt program. Det
gäller att avskaka försoffningen, att återknyta nutiden med
forntiden och väcka de äktsvenska lynnesdrag av självuppoffring
och dådkraft, som prägla hela vår historia.
Man kan även se Heidenstams historiska diktning från en
annan och allmännare synpunkt. Naturvetenskaperna, som så
länge varit härskande, vände helt naturligt blicken mot nutid
och framtid. I periodens reaktion mot den ensidigt
naturvetenskapliga livssynen ligger redan ett hyllande av de historiska
värdena. Både Levertin, Hallström, Strindberg och Selma
Lagerlöf uppta den historiska diktningen. Men även i denna art
av nittiotalslitteraturen kan man spåra naturalistiska element.
Naturalismen hade starkt betonat ärftligheten och framhävt
individen som ett led i en släktutveckling, som en länk i en kedja.
Det mäktigaste exemplet härpå är väl Zolas »Les
Rougon-Macquart». Men också Heidenstam upptar en släktsaga till
historisk belysning, och ärftligheten spelar även hos honom en
icke ringa roll.
Heidenstam har framlagt sina nya historiska synpunkter i en
del broschyrer och uppsatser. Redan i Modern barbarism (1894),
ett kvickt och träffande angrepp på restaureringsraseriet, uttalade
han varma och väckande ord om de nationella värdena. Men
först i den berömda skriften Om svenskarnes lynne {1896)
framlade han sina synpunkter på svenskt och utländskt, på
fosterlandskärlek och kosmopolitism. Den lyser av intressanta och
paradoxala jämförelser och hugskott och söker utreda något så
skiftande och svårgripbart som svenskt nationallynne. Åtskilliga
smärre artiklar från nittiotalet finnas sammanförda i Tankar och
teckningar (1899). Man ryckes ovillkorligen med av den brio,
som vilar över dessa skrifter, den livfullhet, varmed författaren
utslungar sina teser och paradoxer. Men tränger man något
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
