Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verner von heidenstam
7 3
du lägger dina ögon samman, skall aska begrava hela hans rike.
Minns du inte, att han föddes med blod i händerna?»
Heidenstam glider hastigt över segerdagarna under Karl XII:s
första år för att i stället så mycket trognare följa honom under
nederlagen, ända tills den fientliga kulan träffar honom vid
Fredrikshall och barmhärtigt gör slut på hans liv. Detta är ju ur
Heidenstams ovan angivna synpunkt alldeles följdriktigt, ty det
är först under motgångarna som nationen och Karl XII växa
ut till tragisk storhet.
Det är därför mindre konungen själv än svenska folket, som
intresserar i dessa berättelser. Heidenstam har i »Karolinerna»
skapat ett storartat galleri av svenska gestalter. Långt rikare
och djupare har han här belyst svenskarnas lynne än i den
ovannämnda teoretiserande broschyren. Men även »Karolinerna»
har sin tendens. Inför den modärna generation, vilken, som
Heidenstam någonstädes sagt, helst tyckes trivas vid de
egyptiska köttgrytorna, upprullar han det gripande skådespelet av
tyst försakelse, hjältemod och en gränslös kärlek till fosterlandet.
I denna heroiska anda målar han alla dessa figurer, som skymta
fram som representanter för ett helt folk, från morsgrisen Axel
Fredrik till denne svenske krigare, vilken efter åratal av mödor
och vandringar finner frid i dödsögonblicket, därför att hans
händer omfatta det kala, svenska skäret. Kanske blir
grundtanken, som går igenom arbetet, slutligen något enformig: det
är alltid en sida av svenskt hjältemod, som belyses; men
gestalterna och motiven äro mästerligt nyanserade. Här är berättelsen
om den svenska sprätthöken, som två månader vistats i Frankrike,
sett le roi soleil från en ståplats i teatern och undanknuffats av
Vauban i ett portvalv. Till svenska lägret anländer han i den
egentliga avsikten att vinna ett adelsdiplom, medförande
varjehanda krimskrams: en brokig nattrock, tofflor, tre peruker,
lösvador. Men »det händer ibland här i världen, att det, som
börjar med en grann peruk, kan sluta med en grann gärning».
Måns Fransöske visar sig som en hel karl och en tapper krigare
i ett »vackert parti med fienden». Kung Karl tar honom i hand.
Det blir hans adelsdiplom.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>