Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verner von heidenstam
7 3
röras, spelet börjar, och regementet går lugnt och säkert framåt.
Prästen märker icke, att Bengt redan är död, utan viskar
tröstande i hans öra: »Jag skall se till, att du får en snygg vit
skjorta. Du vet, att konungen icke aktar sig för mer än
ringaste knekt, och så vill han själv en gäng ligga.»
Den sjuttonåriga tjästeflickan Lina Andersdotter lägges av
sin husbonde, prästen i Riga, i en tom likkista, nästan naken,
huttrande av köld (Marodörernas drottning). Han söker på
detta sätt bära henne ut ur staden och rädda henne ur fiendens
klor. Men utanför ryska högvakten dignar gubben till marken
och uppger andan. En officer upptäcker likkistans levande
innehåll och skickar henne vidare till sin herre och general.
Hennes komiska uppenbarelse väcker allmänt jubel. Men hon
håller kraftigt stånd mot generalens karesser, flyr ryssen och blir
marodörernas drottning, härskarinna över slöddret. »Drottning
Carolina, som mitt bland skökorna dör jungfru med musköten
i hand.»
Heidenstam älskar starka färger, sol och skugga i bestämda
rutor. Ämnet har också erbjudit honom kraftiga motsatser.
Händelserna slingra sig i brokiga mönster och sträcka sig från
Polens träskmarker ned till Stambuls vita palats och
rosengårdar. Här rymmas växlande tavlor av svensk fattigdom,
pliktuppfyllelse och ordning, av rysk oreda och barbariskt överdåd.
Icke minst i återgivandet av de utländska folkslagens karaktär
och sedvänjor visar sig Heidenstam som en sedeskildrare av
rang. I tsar Peters improviserade festmåltid hos den sköna
Feodosova har han ställt den orientaliska barbarhopen i
skarpaste belysning, och denna stora och brokiga målning erinrar
om, att Heidenstam i sin ungdom var en livlig beundrare av
Makarts praktdukar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
