Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
78
verner von heidenstam 7 3
v.
Under senare år har Heidenstam allmera fördjupat sig i stora
o
historiska skildringar. Ar 1901 utgav han Heliga Birgittas
pilgrimsfärd. Den svenska sierskans gestalt hade redan
skymtat i hans fantasi under barndomens dagar som »en
skymningssaga». Och dessa minnen vaknade väl till nytt liv, när han år
1900 bosatte sig på Naddö invid Vätterns stränder. I
inledningskapitlet ger han också en skildring av denna sägenomspunna
trakt och av Vättern, den gåtfulla sjön med sina underjordiska
hemligheter och sin hastiga vrede — ett av bokens bästa
partier. Det är i denna naturomgivning, som författaren låter oss
första gången möta Birgitta, där hon kommer ridande med sitt
följe på de snöiga vägarna. Hennes make är nyligen död, och
hon har fattat sitt beslut att grundlägga ett kloster för män
och kvinnor och att söka till Rom för att få påvens
stadfästelse på sin stiftelse. Det är med detta skede i Birgittas liv,
som berättelsen tager sin början, och den följer henne sedan
genom Romafärdens skiftande händelser och pilgrimståget till
Jerusalem ända till hennes död i Neapel.
Boken är präglad av en sträng och allvarlig livssyn. Som
en underström går genom skildringen den lära, som blir
Heidenstam allt mera kär, ju längre han skrider fram på sin bana:
det största vinnes endast genom offer. Konflikten i de stora
människornas liv står alltid mellan kallet och lyckan, för den,
som är fylld av en idé, har glansen kring den jordiska kärleken
bleknat. Huru långt har Heidenstam icke kommit från den yra
epikureism, som genomsyrade hans förstlingsböcker!
För Heidenstam står Birgitta som representant för geniet.
Hon är huvudet högre än sin omgivning, hon utstrålar den
entusiasm, som vinner hjärtan, och hon äger den härsklystnad, som böjer
viljorna. Alla i hennes omgivning följa henne blint. Hennes väg
går fram över krossade hjärtan och ropande gravar. Men hon går
omutligt fram, sträng mot andra, sträng mot sig själv. »Rak var
din väg som solvägen, och därför hann du den andra stranden».
Droppvis kramar hon glädjen ur sin makes sinne och förvandlar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
