Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
verner von heidenstam 7 3
denna skildring medeltidens livsluft, dess himmelska längtan,
dess fantastiska förakt för världens flärd och tomhet. Detta
breder en viss kyla över verket om den viljefasta och maktlystna
svenska herregårdsdottern. Birgitta är mer av ett modärnt geni
än av en medeltida sierska.
Sedan Heidenstam samlat en del sägner och historiska noveller i
Skogen susar (1904), utgav han Folke Fi Iby ter (1905), som är tänkt
som inledningsdrapat till en ättesaga. Huvudpersonen, som
behärskar helaskildringen, är stamfadern, Folke Filbyter. Det ären viking,
men icke den romantiske viking, som hugfästs i dikt och sång. Med
kraftig realism har Heidenstam förnyat gestalten. Vikingen bär, lik
en stavkarl, en stoppad kappa och påse på ryggen. Han är
sjörövaren, den krigiske strandbon i ett kargt land, som för att
samla rikedomar drager till Frankland, plundrar och bränner borgar.
När han tjänat tillräckligt, övergiver han havet för att bryta
bygd och timra eget hus i hemlandet. Han äger icke den
nimbus av förträfflighet, som traditionellt brukar omgiva
grundläggaren av ett långt stamträd. Folke Filbyter är en envis
och girig östgötabonde, som med seg ihärdighet och utan att
allt för noga se på medlen skapar en förmögenhet, den säkra
grundval, utan vilken en släkt sällan består genom tiderna.
Trög och fåmält, arbetsam och självsäker bor han på sin gård,
dyrkar sin åker och ökar sitt gods och fä.
Det är icke en tillfällighet, att när Folke Filbyter sent
omsider tager viv, så äktar han en finnkvinna. Finnfolket,
trollfolket utgör nämligen i berättelsen landets urinvånare. På ett
långt mera intimt och hemlighetsfullt sätt än germanerna hava
de växt samman med den natur, i vilken de levat sedan
urminnes tider. Därför böra Folkungarna, en av de första
stormanssläkter, som vi möta i våra hävder, hava blod befryndat
med de äldsta i landet. Och genom Folkungarnas saga går
ett drag av storslagen och manlig handlingskraft men också ett
drag av dolskhet och grymhet. Det är från finnkvinnan, dvärgen
Jorgrimmes dotter, som allt det mörka i släktens historia leder
sitt ursprung. Från henne ha de ärvt sitt starka hat och sin
starka kärlek. Alla ha de druckit ur hornet Månegarm, och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
