Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I o OSCAR LEVERTIN
donation för detta ändamål ställts till högskolans förfogande.
Strax förut hade »Svenska Dagbladet» grundats, och från och
med 1897 började han i denna tidning sin betydelsefulla verk-
o
samhet som kritiker. Ar 1899 ingick han nytt äktenskap med
Ebba Mesterton och företog en bröllopsresa till norra Italien,
vars skönhetsvärld han alltid älskade.
II.
Den första bild man får av Levertin är av en något förläst och
sjukligt sensibel gosse, en drömmare, lutad över faderns
gravyrsamlingar och böckernas blad, mättande sin fantasi med
klassisk svensk poesi och omedvetet insupande flydda tiders romantik.
I denna konstens och böckernas värld fylldes han av vördnad
för skalden och geniet. Med vilken komisk indignation vänder
han sig icke i ett av sina första skolpojksalster mot den typ
av gymnasist, som icke vet, när Tegnér dog: »Gud förlåte
mig, men förr ser jag någon stjäla silvergafflar än vara
okunnig om något sådant».
Så bryter under hans senare uppväxtår åttiotalet in med sin
hårda realism och sin revolt mot de klassiska traditionerna.
Under trycket av tidsriktningen försöker han sig som
verklighetsskildrare. För Levertin bliva dessa första år av hans
författarskap en nyttig skola men knappast mera. Han saknade
nämligen skarpare öga för den verklighet, han ville återgiva.
Man har ofta kritiserat och gjort sig lustig över hans
fantastiska bilder och liknelser ur växt- och djurvärlden, t. ex. den
typiska strofen:
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
