Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR LEVERTIN
tunga vällukter. Känslan stegrar sig från djup världsvånda och
äkta mystisk-orientalisk asketism till ett lidelsefullt livsbegärande.
En ökenhet sensualism har förmält sig med en nordiskt
Hamlet-artad tvivelsjuka, det är dödens bitterhet och livets lust glidande
förbi i patetisk famning. Han har själv karaktäriserat sin sång,
då han säger:
min dikt är svart med purpurröda sömmar.
Men dessa skarpa motsättningar tränga sig icke fram i hans
dikt med "brutal häftighet. Den Levertinska lyrikens ton är
alltid vek och drömmande. Hur bjärt och tydligt än detaljerna
lysa, lyftes dikten bort från verkligheten, lever den liksom i en
annan sfär utanför tiden och rummet.
Redan tidigt har det säkerligen stått klart för honom, att
det fanns en väsensskiljaktighet mellan honom och det nordiskt
tunga och kyliga folket i Nifelhem, som han besjunger:
Aret runt ha de vinter och köld,
snö att vulkaner kyla,
men med frostens och isens sköld
ändock de sinnet skyla.
Hans skarpt markerade judiska typ och rasmärkthet ställde
honom kanske redan under skolåren en smula vid sidan om
kamraterna och bidrogo säkerligen, jämte ungdomsårens
sjuklighet, att utveckla det drag av främlingsskap, av hemlöshet,
som blev så utmärkande för hela hans psyke. Mitt i
vardagslivets larm, mitt i kretsen av vänner, kunde Oscar Levertins
väsen liksom glida bort och hans blick söka hän mot något
främmande och okänt.
En av de vackraste sidorna i Levertins karaktär var just
hans djupa samhörighetskänsla med sitt folk, hans levande
förståelse av den hatets och föraktets börda, som smärtat och
tyngt det under sekler. Han var en beundrare av Goldschmidts
»En Jøde», och själv hade han planer att skriva en dylik judisk
roman. Det var åt de judiska motiven, han först mäktade ge
i
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
