Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR LEVERTIN I o I
ett eko i Levertins egen känslovärld. Söderhjelm har fint
påvisat likheten mellan Levertins »Sömnens slott», en av hans
tidigaste dikter, och Jacobsens »Ønskerne», Under hans senare
utbildningstid har även ett starkt inslag av fransk lyrik gjort
sig gällande. Mer än en gång kommer man vid Levertins
behandling av vissa medeltidsstämningar att tänka på en fransk
diktare som Rodenbach (t. ex. i »Drömda städer»). Omöjligt
är det icke, att han i sin versteknik låtit sig påverkas av fransk
stavelseräkning.
Av äldre svenska författare finner man endast obetydliga
spår. Jag har ovan berört Atterbom och Stagnelius. Tydligast
framträder inflytandet från Snoilsky, som Levertin länge under
yngre år hade som mönster.
Dessa olika påverkningar och många andra låta emellertid
endast bestämt påvisa sig i hans ungdomsdiktning; sedan äro
de i varje fall endast synbara för mikroskopisk analys.
Fullt skönjbar även i Levertins senare lyrik är däremot ett
annat inflytande, som är av långt mer ingripande art och som
blivit av bestämmande betydelse för hela hans diktnings
gestaltning, nämligen impulserna från den s. k. praerafaelitiska skolan,
från Rossettis och Swinburnes diktning. Dessa engelska poeter
äro liksom Levertin förfinade kulturskalder, vilka inspirerat sig
ur medeltidens och renässansens diktvärld. Genom deras poesi
skimrar en ny på en gång drömrikare och mera intimt realistisk
uppfattning av dessa kulturepoker än i den äldre romantikens
liknande försök. Seklets historiska forskningsarbete hade lagt
grunden till en mer inträngande förståelse och kännedom om
dessa tiders litterära dokument. Swinburne ansluter ofta direkt
till fransk balladform. Särskilt Rossetti är helt fylld av den
strålande och högspända poesien hos Dante, vars »Vita Nuova»
han översatte. Vilken betydelse Dantes »Comedia» och
särskilt hans »Vita Nuova» haft för Levertins egen diktning,
framgår redan av den ballad »Beatrice», som inleder »Legender
och Visor», eller av hans avsked med sitt ungdomsliv i andra
samlingens inledningsdikt. Den senare är tydligen inspirerad
av första sången i Comedien, där Dante på mitten av sin lev-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
