Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
OSCAR LEVERTIN
12 1
och den är för mycket lyriskt lagd för en verklighetsskildring.
Huvudpersonen är Erland Stråle, extralärare vid gymnasiet.
Han gripes av kärlek till en ung sångerska, som i sina
eleganta pariserdräkter och sina bohemeseder representerar den
stora världen. Ett ögonblick tänker han för hennes skull
övergiva fädernestaden och sin fästmö, men därav blir intet. Erlands
moder ingriper, och för hennes fasta vilja ger han vika. Vilket
otvivelaktigt var till hans egen fördel, ty sångerskan är föga värd
något större offer. Levertin tycks emellertid själv varit en smula
bländad av hennes mondäna apparition. Det blir endast en fras,
när det heter, att Erland vid hennes sida skulle blivit en större
personlighet. Huru skulle väl detta gå till? — Erland är endast
en vankelmodig drömmare, en stämningsmänniska, och sångerskan
är en innehållslös och obetydlig docka. Modern med sitt stränga
allvar är däremot en personlighet av större mått. Knappast
belyser heller denna konflikt med tillräckligt djup grundtanken i
boken om de små möjligheterna hemma och de stora vidderna
därute.
Runt ikring dessa huvudpersoner framställes en grupp av
andra figurer, alla snillen, vilka långsamt förkvävas i clen idylliska
småstaden. Där är Mårten Frank, rektorn, »skuren till att bli en
kyrkolärare och ledare i stort», och Ragnar Gylling, historikern,
»sin generations mest mångbildade och överlägsna man». Där
vi se honom bland hans böcker, diktande och drömmande om
Byzanz och Theodora, har han något av Levertins eget väsen.
Och där är klassikern och skalden Roos, vars vetande famnar allt
mellan himmel och jord, men som också har det lilla felet, att
han lyser av whisky som en grovsmed av skenet från ässjan.
En underlig figur är också lektor Herrlænius, som härstammar
från en gammal Österåsfamilj. Han är en av världens fyra
berömdaste mosskännare men lever för övrigt för sina minnen,
vandrar mellan gravstenarna på kyrkogården, drömmande om de döda
medlemmarna av sin släkt. Svensk är väl knappast denna
skildring i djupare mening och realistisk ännu mindre, men fängslande
genom sin lyriska fägring. Det är en stämningssaga, som
vackert återger poesien över Österås’ gamla hus och gator.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
