Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
I I o
OSCAR LEVERTIN
kologiska analysen. Sainte-Beuve, som genomlevat alla de stora
omkastningarna i adertonhundratalets historia, slutade som en vis
av Horatii skola, för vilken nil admirari var det enda naturliga.
Han hade sett för många luftslott ramla för att längre tro på
de nya. Han såg tvärt igenom människorna, men dömde dem
med överseende, som det hövdes mot så svaga och bristfälliga
väsen. Han föraktade dem men med mildhet.
Det finnes kanske ett tekniskt grepp, som Levertin särskilt
attraperat från Sainte-Beuve. Ingenting är för en kritiker
svårare än att få sagt sin verkliga mening, särskilt i fråga om en
levande författare. Varje kritiker har sitt sätt för att insinuera
den nödvändiga sanningen utan att verka alltför indiskret eller
stötande. Sainte-Beuve med sin prästerliga salvelse och sitt
väsens hela urbanitet är en mästare i att artigt och älskvärt
berömma i allmänhet — för att sedan göra nog så starka
restriktioner. Det var denna sida av hans kritik som Goncourtarna
åsyftade, när de kallade hans artiklar för un 7iid de viperes.
Levertin har åtskilligt av detta handlag i sin kritik. Han börjar
nästan alltid med en älskvärdhet, som dock under artikelns gång
kan följas av en ansenlig rad av reservationer.
Även Renan har utövat en mäktig dragningskraft på
Levertin. Man kan se det bland annat av det porträtt han ägnat
honom i »Diktare och drömmare». Hans aristokratiskt
intellektuella uppfattning och hans positivistiska världsåskådning,
framburen, trots all växande misstro mot människorna, med en så
entusiastisk optimism, måste i hög grad tilltala Levertin, icke
minst under brytningen mellan åttio- och nittiotalen. Det var
ju under liknande förhållanden, som Renan i Frankrike nådde
till sitt ryktes höjd och blev läromästare för en hel generation
av skalder och kritici, för Anatole France, Maurice Barrès, Jules
Lemaitre och många andra.
Bestämmande för Levertins kritiska ståndpunkt blev
säkerligen också det sätt, varpå åttiotalets författare hade mötts av
den samtida kritiken, av C. D. af Wirsén och andra. Under
denna brytningstid hade de nya idéernas anhängare snarare
behandlats som missdådare än som författare. För Levertin stod
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
