Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjalmar söderberg
1 97
livsglädje nu igen». Hjalmar Söderberg hörde till de troligen
icke så fåtaliga av tidens andar, för vilka denna »renässans» och
denna livsglädje blevo ganska meningslösa. Han behövde ingen
befrielse för den lyrik och den fantasi han själv icke ägde. Hans
eget kynne hänvisade honom uteslutande till
verklighetsskildringen. Han är en skarp iakttagare och en fin resonnör, som förstår
att återgiva ett stycke modärnt liv, men har icke mycket av den
omskapande förmåga, som kallas fantasi. Det märkes redan på
hans motvilja för en sammanhållande handling i sina arbeten.
Liksom Goncourtarna tecknar han endast vissa moment av
händelserna, när icke hans böcker äro rena kåserier i likhet med
några av Anatole France’s romaner. Eller som ban själv
uppriktigt säger i »Hjärtats oro» : »Egentligen skulle jag skriva en
roman, men jag orkar icke med det . . . Att skära sig själv i
remsor och småbitar och av bitarna lappa ihop figurer: en
tjänsteman, en läkare, en murvel, en politiker och så vidare . . . Jag
orkar inte längre med den komedien. Att leka med dockor: inte
är det något för en man på fyrtio år. Jag orkar inte längre sitta
och knåpa med ’komposition’ och sådant. Jag skriver bara helt
enkelt ner vad jag tänker.»
Icke heller känner han något behov att flyga bort från
verkligheten, att fördjupa sig i forna tider, att resa till främmande länder
och mätta sig av exotiska färger och intryck, knappast en gång
att fly bort till landet och naturen som de flesta av hans samtida:
Uen som lyss som liten slarv
till skogens dån får annat arv
än den, som föds vid en gata.
Hjalmar Söderberg är född vid en gata, hans värld är det
modärna livet inom stadens hank och stör. Han är ett äkta
Stockholmsbarn, som har sin fröjd av att följa trottoarkanten och
iakttaga storstadslivets växlande aspekter. Där finner man
ständigt honom själv mitt bland sina komparser, ämbetsmän,
grosshandlare, murvlar och litet anfrätta trottoarblomster på väg frän
Rydbergs bar upp emot Humlegården och från Piperska muren
till Hasselbacken, iförd »Tuppyrock» och en av dessa voyanta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
