Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjalmar söderberg
1 97
skall bli diktare är blott ett åtlöje för gud och människor.
Därför måste han under de långa läroåren hänga en falsk skylt
över sin dorr och låtsas sysselsätta sig med något människorna
anse aktningsvärt. Det är på detta sätt bemantlad som
journalist och tulltjänsteman, som Hjalmar Söderberg själv gör sitt
inträde i litteraturen. Han har en kortare tid varit
tidningsman i landsorten, en period som att döma efter hans novell »Ur
glömskan» tett sig som en vistelse i landsflykt, och han har
också ett par år varit anställd i tullverkets tjänst, innan han
från mitten av nittiotalet helt ägnade sig åt författarskap.
Han började under dessa år med att skriva kåserier och snart
mycket uppmärksammade kritiker samt små noveller. Hans
egentliga debut är dock Förvillelser. Ämnet är ej synnerligen betydande
och personerna vardagstyper utan någon större fördjupning.
Hjälten är en ung medicinare, Thomas Weber, av god familj,
som av sin ungdoms njutningslystnad drivs ut i virvlarna,
förfalskar en växel och gör ett misslyckat självmordsförsök.
Händelserna äro livligt och koncentrerat framställda, och framför
allt är hela miljön, en afton på operan, en supé på Rydberg
och naturomgivningarna tecknade med överlägsen säkerhet och
fin poetisk uppfattning. Stockholm lever på varje rad under
olika årstider och i dagens olika stämningar. Berättelsen verkar
ännu med samma livlighet, som då man först läste den. Redan
här framträder Hjalmar Söderberg som en av tidens yppersta
prosaister, vars ordval alltid är säkert och smakfullt, och vars
periodbyggnad är höjd över allt beröm.
Sedan har Hjalmar Söderberg med icke allt för korta
mellanrum framlagt sina arbeten på boklådsdisken. Bland dessa finnas
flera samlingar av smärre berättelser: Historietter (1898),
Främlingarna (1903), Det mörknar över vägen (1907), Den talangfulla
draken (1913), samt några större berättelser: den ovannämnda
Martin Bircks ungdom (1901), Doktor Glas (1905), Den
allvarsamma leken (1912), Mellan de båda sista faller det rent
personliga kåseriet Hjärtats oro (1909). Dessutom har han skrivit
den dramatiska dialogen Aftonstjärnan och det med framgång
spelade dramat Gertrud (1906). Hans sista arbete Ja/ives
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
