Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
hjalmar söderberg
1 97
den tätt intill en mässingsskylt och läser namnet på en av sina
vänner, som är död. Detta är evigheten.
Hjalmar Söderberg är icke en tendensförfattare, som
lidelsefullt utvecklar och söker bevisa en viss sats; men han belyser
satiriskt samhällsförhållandena utifrån en viss världsåskådning.
Och denna världsåskådning är en epikurés och har obestridligen
drag gemensamma med livsuppfattningen hos den filosof från
Kyrene, vars öden ban behandlar i en av sina små historier.
Särskilt är det två frågor, som intressera honom och till
vilka han gång på gång kommer tillbaka i sina skrifter. Den
ena är den religiösa lögnen, den andra är det sexuella
problemet.
Hjalmar Söderbergs sistskrivna arbete är en religionshistorisk
exposé, i vilken ban söker uppvisa, att Jahve ursprungligen
var en mångud, och avslöja några av den israelitiska liturgiens
hemligheter pä Mose tid. När man först öppnade boken, var
man väl närmast benägen att betrakta det hela som ett något
underligt utslag av hans skämtlynne. Men om man följer hans
produktion, upptäcker man lätt runt ikring i hans skrifter en
mängd vittnesbörd om, att detta religionshistoriska intresse ej
är från i går. Han är synbarligen en ivrig bibelläsare, och ban
låter gärna sina personer uttala sig i hithörande frågor. (Se i
Efter middagen diskussionen om självmordets berättigande.)
Han har oförskräckt gått tillrätta med dubbelheten i den kristna
moralen och med Vitalis Norströms gud, »en mellansort mellan
den panteistiska och den antropomorfa,» som vinglar på en
ståltrådslina över en bottenlös filosofisk cirkus.
Han kommer också ofta in pä de sexuella problemen, och
hans tankar gå här i en riktning, som erinrar om Strindbergs,
fast han är långt mera pessimistisk. Gång på gång framhäver
han livets brutalitet, de olyckliga ekonomiska förhållanden, som
ställa sig skiljande mellan tvänne unga. Han utmålar bittert,
huru samhällsförhållandena smutsa och förnedra kärleken.
Kvinnan gifter sig för pengar och blir olycklig, mannen nöjer sig
med den köpta kärleken. Det är särskilt på grund av dessa
skildringar, som Hjalmar Söderberg ofta framställes som en
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>