- Project Runeberg -  Från Röda rummet till sekelskiftet / II /
204

(1918-1919) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 I O

selma lagerlöf

den västra grannen. Den har en spelande fantasi och mitt i
sitt nordiska tungsinne något eldfängt och fantegalet, något
»tusan djävla», som skall hava sitt utlopp antingen i tokerier
eller stordåd. Det tyckes vara den svenska poesiens utkorade
landsända, ty ur den har framgått män som Geijer och Tegnér,
som Fryxell och Fröding. Seder och åskådningssätt ha där
länge behållit en ålderdomlig karaktär. Läser man Geijers
»Minnen» eller Lilljebjörns »Anteckningar» kan man mången gång
tro sig förflyttad ett par sekel längre tillbaka i tiden, så
patriar-kaliska äro sederna, så kraftfulla och vilda människorna, så
medeltidsmörk vidskepelsen. Ett hurtigt, ofta vilt liv levdes
där uppe på bruken, där alla kände och i stor utsträckning
voro besläktade med varandra. Gästfriheten var gammaldags,
en besökande kunde stanna ej blott i veckor och år utan hela
livet ut. Det var ju överallt i äldre tider brukligt, att den som
intet hade, levde på den rike utan att detta ansågs på något
sätt förnedrande.

Det var just i ett sådant land, som romantiken kunde dröja
sig kvar, när den överallt ute i stora världen undanträngdes och
föraktades. Här i de ödsliga vildmarkerna, uppe mellan de stora
sjöarna kunde »fantasiens jättebin» svärma omkring i fred och ro,
här fanns ett folk, hos vilket sägner och visor kunde leva och
trivas. Det var här på den lilla herregården Mårbacka i närheten
av Fryken, som Selma Lagerlöf föddes den 20 november 1858.
Släkten var gammal och hade under seklernas lopp givit
Värmland många dugliga män, särskilt präster. Men namnet hade
också mer än en gång antecknats i vitterhetens annaler. En
av hennes förfäder var Petrus Lagerlöf, eloquentiae professor i
Uppsala i slutet av 1600-talet, berömd både såsom svensk och
latinsk poet, och hon är också besläktad med Erland Lagerlöf,
välkänd för den nuvarande generationen som en framstående
översättare av Teokritos och Homeros. Det fanns således vittert
påbrå i familjen. Vid födelsen hade »Moster Wettervik», ett
kvinnligt faktotum i huset, spått, att hon skulle få mycket att
göra med böcker och papper. Tidigt vaknade också hennes
litterära intresse och uderstödes av hennes sjuklighet, som

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:15:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfrrtss/2/0212.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free