- Project Runeberg -  Från Röda rummet till sekelskiftet / II /
214

(1918-1919) [MARC] Author: Johan Mortensen
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

2 I O

selma lagerlöf

ju denna dubbelmening, som förlänar dem ett större och
out-grundligare djup.

Förhållandet är i viss mån detsamma hos Selma Lagerlöf.
Utgångspunkten har kanske varit hennes omedelbara förtjusning
över sagorna, men för att kunna poetiskt använda dem har även
hos henne meningen fördjupats, och bilden vuxit ut och blivit
sinnebild. Hennes historier bliva skildringar av själstillstånd.
Det är själens mognad och växt, dess sorger och tysta strider
hon så ofta förkroppsligat i syner och allegorier.

Det är med »Gösta Berlings saga», som romantiken åter helt
bryter igenom i svensk dikt. Intuitionen förtränger
observationen. Det är intressant att se, hur litet Selma Lagerlöf över huvud
upptar genom ren observation. I »Gösta Berling» är ju så gott
som allt utom landskapet inhämtat genom andras berättelser, fast
det visserligen genomgått en omsmältning i författarinnans fantasi.
Även ett sådant arbete som »Antikrists mirakler» stöder sig långt
mera på gängse traditionell uppfattning av Italien än på ett
direkt, djupgående studium därav. Denna lätta och lekande bild
av landet på andra sidan Alperna liknar icke så litet den
uppfattning, som en hel skara av konstnärer och författare framburit
vid mitten av seklet, såsom Ouida i England, Bergsöe i Danmark.
Men tydligast visar det sig, huru litet direkt observation av
verkligheten intresserar henne, om man jämför den första och den
andra delen av »Jerusalem». I den andra delen har hon nästan
uteslutande varit hänvisad till observation, och denna del är i
jämförelse med den första ointressant och konstlad.
Beskrivningen på Jerusalem är ensidig och livlös, och
författarinnan söker förgäves att giva den fart genom allegorier och
liknande medel. Hur mycket livfullare bilder har icke
Heidenstam med sitt skarpa målaröga uppfångat och hemfört frän
Österlandet!

Selma Lagerlöf intränger på en helt annan väg i tingen.
Först förstår man knappast, hur hon förvärvat sin kunskap.
Detaljbilden är ofta mattare än hos mången annan författare,
men helhetsintrycket är djupt och fylligt. Det är, som skådade
hon ända ned till tingens lagar och sedan återskapade företeel-

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 17:15:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/mjfrrtss/2/0222.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free