Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
248
selma lagerlöf
sätt med sina ting efter världslig lag och ordning. Men under
denna sträva yta döljer sig en romantisk och glödande idealism
och en likgiltighet för världens former, som erinrå om
urkristen-domens hela anarki och upprorslynne mot det, som är endast
yttre form och lag. Vi se det tydligast, om vi betrakta denne
Ingmar, vilken i sitt väsen liksom förkroppsligar den svenske
bondens egenskaper. Det djupaste draget i hans karaktär är
hans rättskänsla. Och denna rättskänsla får hos honom ett rent
religiöst uttryck. Att göra som Gud befallt, det är hans högsta
lag, människorna må sedan säga, vad de vilja. Ingmarerna hava
alltid sökt att gå Guds vägar. »Vi Ingmarer behöva inte frukta
människor, vi skola bara gå Guds vägar.» Det är efter dylika
principer han handlar i sitt livs stora strid. Brita har dragit skam
över Ingmarsgården. Ingmar skulle vara i sin juridiska rätt att
skilja sig från henne. Hennes föräldrar hysa också denna
uppfattning och ämna sända henne till Amerika. Men för Ingmar
segra kärleken och rättskänslan.
Det är icke svårt att se, huru det är från samma stränga
fordran, som hela den religiösa väckelsen leder sina rötter.
Begäret att leva sitt eget liv efter sina egna föreställningar utgör
det bärande draget. Detta kommer starkt fram vid det stora
bönemötet i missionshuset, som utgör själva brytningen i bygdens
historia, och det går igen i skildringen av alla de förnämsta
personernas öden. Dessa bönder, vilka så högt älska den
fäderneärvda torvan, föras slutligen av denna oändlighetskänsla ut
på det långa pilgrimståget till det heliga landet.
Det djupa religiösa draget gör icke Selma Lagerlöfs
människor trångsynta och snävhjärtade. Det beror på, att religionen
ej av henne uppfattas som en samling dogmer, vilka schematiskt
skola efterlevas. Religionen är för henne en inre maktkänsla,
instinkt även den, en slags harmoni mellan jordiskt och
himmelskt. Hennes människor äro därför rättrådiga, ädla, ofta
storslagna. Det vilar något fatalistiskt över dem; alla ha ett kall,
de gå framåt sin utstakade väg, tills deras öde nått sin fullbordan.
Frigjorda från all konventionalism, fast ofta efter en hård strid,
handla de endast efter sitt samvete utan att fråga efter världens
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
