Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
2 6o august strindberg
som håller till i första våningen, och konditorn, som härskar i
källaren.
Över detta hus ruvar katastrofen liksom ovädret över den
kvava sommaraftonen. Men katastrofen upplöser sig, och det
vilar en sval höststämning över denna dramatiska bild. Samma
stämning återfinnes i det följande kammarspelet Brända tomten.
Huvudpersonen är här »Främlingen». Det är en man, som
efter en dyster barndom och ungdom rymt till Amerika för
skuld och därefter upplevat skiftande öden. Av den veke
ynglingen, som en gång nedtrampades och förtrycktes, har blivit
en mogen man med rik erfarenhet, som genomskådat livet och
människorna. Han är illusionslös som huvudpersonen i
»Oväder». Han vill ej längre förenas med människorna utan håller
dem kyligt på avstånd. Men han har dock drivits av en
längtan att återse de trakter, där han genomlidit sin barndom, och
så kommer han en dag till sitt barndomshem; men — han
finner endast några rökiga ruiner vid sidan av ett par nyutsprungna
äppelträd. På denna brända tomt, i askan av det nedbrunna
huset, är det som »Främlingen» ännu en gång ser hela sitt liv
och alla sina illusioner passera förbi.
»När man är ung, ser man väven sättas opp: föräldrar, släkt,
kamrater, umgänge, tjänare är ränningen; längre fram i livet
ser man inslaget; och nu går ödets skyttel fram och tillbaks
med tråden; den brister ibland, men knyts tillsammans, och så
fortsätter det; bommen slår, garnet tvingas ihop till krumelurer,
och så ligger väven där. På ålderdomen, när ögat blir seende,
upptäcker man att alla krumelurerna bilda ett mönster, ett
namnchiffer, ett ornament, en hieroglyf, som man nu först kan tyda:
det är livet! Världsväverskan har vävt det!»
Nu först genomskådar han sitt livs hemligheter och anar
sammanhanget. Han har varit stolt att tillhöra en aktad och
hederlig familj; nu blir han upplyst om, att det var en släkt av
tvetydiga affärsmän och smugglare. Han har i trettiofem år
gått och trott, att Vesterlund var en snäll karl, och så får han
av dennes hustru veta, att det var en stor hycklare; han har
trott, att familjens matrumsbord, dess ära och stolthet, var av
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
