Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
3 5 2
gustaf fröding
i.
»Vi Alster-Saxar ha varit fint folk ganska länge och kommit
oss upp och haft ganska fina giftermål», skriver Fröding
skämtsamt i ett kåseri, men man märker bakom orden stoltheten av
att tillhöra en ansedd släkt. Farfadern, Johan Fröding, hade
genom egen duglighet arbetat sig upp från soldatpojke och
dog 1858 som en rik och ansedd brukspatron. Biskop Agardh
brukade enligt Frödings utsago kalla honom »excellensen»,
därför att han »förde sig så bra», när han var på bjudning hos
honom. Dennes näst äldste son, Gustaf Ferdinand Fröding,
var skaldens fader. Han blev löjtnant men tog snart avsked
och framlevde sina återstående dagar som brukspatron.
Bevarade porträtt visa oss honom som en ovanligt vacker ung man
med fina drag, men uttrycket i ögonen är för vekt, och draget
kring munnen häntyder på slapphet och melankoli. Han skulle
passat som modell för tidens estetiskt-romantiska uppfattning
av Erik XIV, sådan som Börjeson framställde honom i ett av
sina dramer.
Tjugosex år gammal gifte sig Ferdinand Fröding med
Emilia Agardh, en dotter till den berömde, mångsidige och
snillrike vetenskapsmannen och Karlstadsbiskopen. Hon var en
strålande skönhet av mörkt och eldigt sydlänskt tycke. Sonen
har besjungit henne som Dolores di Colibrados, den högättade
spanjorskan, som ett oblitt öde uppkastat på den ogästvänliga
nordiska stranden. Det han betonar i dikten är framför allt,
att hon gick genom livet som en oförstådd främling för sin
omgivning.
Jag såg henne icke, när livskraften svällde
och ungdomen log likt kalifernas välde
i anletets hy som en mörklagd vår,
jag såg henne först, sedan höstregnen slagit
och vintern de snövita strimmorna dragit
som drivor i skog i Dolores’ hår.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
