Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
376
PER HALLSTRÖM
derliga frasen: »Den mannen störtar nog, men över något
hårdare och större än de dinas giller, något som han icke
begriper och därför icke kan reda sig mot. Vill I veta, vad det är?
Det är världens gång och dess natur, det är vad filosoferna
kalla verkligheten.»
Man kan i själva verket leda Hallströms ständiga sysslande
med verklighetsproblemet tillbaka, å ena sidan till hans djupa
ungdomsmelankoli, å den andra till själva motsatsen i tidens
lynne.
Allt ifrån Rousseaus dagar har detta problem behandlats i
filosofien och litteraturen. Det hade nog så livligt sysselsatt
den föregående generationen. När naturalismen började sitt
anlopp mot efterromantiken, utgjordes ett av dess
huvudargument, att den gamla diktningen icke längre motsvarade
verkligheten. Det fanns en klyfta mellan ordet och saken, som
man måste fylla. Georg Brandes har gång på gång framhäft,
att det gällde för hans landsmän och för de skandinaviska
folken i gemen att vakna upp ur sin långa sömn och se
verkligheten rakt i’ ögonen. Och hur mycket har Strindberg icke
grubblat över denna fråga, redan då han sysslade med »Mäster
Olof». Ibsen hade tecknat de nordiska folkens väsen i
ärke-fantasten Per Gynt, som ständigt hopblandar dröm och
verklighet, och ännu i hans senare dramer, i »Vildanden», i
»Johan Gabriel Borkman» m. fl. återvänder han från olika
synpunkter till samma problem. I det förra av dessa dramer hade
han sökt visa, att livslögnen är nödvändig för
genomsnittsmänniskan. Särskilt Ibsens stränga livssyn och skarpa satir hava
övat stort inflytande på Per Hallström under ungdomsåren.
Det märkes tydligt i »Vilsna fåglar» och även senare.
För Per Hallström, som levde för att vara poet, men som för
att leva blev ingeniör, har svårigheten att finna sin plats i
livet varit särskilt stor. Han har därute i Amerika känt sig
halvt som en förolyckad. I denna sinnesstämning var det som
hans första noveller Vilsna fåglar kommo till, där han så skarpt
men också med så mycken sympati tecknade samhällets
olycksbarn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
