Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
per hallström
39 1
I berättelsen »I blå skogen» och framför allt i
»Briljantsmycket» framträder ett nytt manér, som sedan når sin
höjdpunkt i Thanatosnovellerna: den symbolistiska berättelsen har
här utvecklat sig till en psykologisk analys, och denna
berättelseform är kanske den för Per Hallström mest typiska.
Men lättläst är denna stil icke. Per Hallström är kanske
den svårtillgängligaste av denna tids författare. Detta
sammanhänger delvis med hans förtjänster: det allvarliga och djupa
idéinnehållet, som ligger bakom skildringen. Men det beror
även på stilen och kompositionen. Den förra är filosofisk och
formar sig till en kedja av begrepp, vilken endast sällan
brytes av en bild men som då ofta är lyckligt funnen. Som regel
är språket grådaskigt och blir ännu tyngre genom invecklade
eller rent av syntaktiskt oriktiga konstruktioner, som då det i
»Våren» heter: »Där var värden på stället, Hult, den äldsta
i sällskapet, som led det med resignation, ehnru han jämt
längtade efter tystnad, led det för sin talangs skull, som var
fin och ömhudad och behövde den sympati, den blott här
fick». Att det här syftar tillbaka på sällskapet är icke lätt att
uppfatta vid första genomläsningen.
Kompositionen går från småsak till småsak och borrar sig
långsamt inåt. Författaren är så upptagen av sitt ämne, att
han icke tänker på läsaren utan endast följer sin egen
tanke-tråd. Det fordras ofta verklig viljeansträngning att följa
honom genom början av en berättelse, innan man fått klart för
sig, vart det bär hän, och framförallt, innan man har klart
för sig, att man verkligen skall komma någonstädes. Men
plötsligt har författaren fört oss till en höjd, från vilken utsikten
öppnar sig.
Inledningen till den vackra novellen »Thanatos» kan belysa
detta skrivsätt. Den börjar på följande sätt: »Med en
vindfläkt kom minnet denna morgon». — Vad för ett minne det
är och på vad sätt det kan intressera oss, dröjer det länge,
innan vi få veta. Författaren är tills vidare upptagen av att
utreda, varför minnet kom över honom just denna höstmorgon.
»Kanhända föll också ljuset ned över ansiktet på något sär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
