Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Samtidigt med ”Odet till Engelbrekt” insände Livijn
anonymt till 1805 års täflingar några skämtdikter. Därmed
började den länga raden af Livijnska parodier mot den franska
smaken och den Svenska akademien, utmärkta af samma
kritiska lynne, motsägelselusta och universella missnöje, som
tidigare uppenbarat sig i Livijns angrepp pâ V. V.
Åf dessa skämtdikter är Apollos tempel obegriplig, icke
heller förstär man, hvad Hammarsköld menar, dä han säger,
att ”Epigrammet Apollos tempel är i fullkomligt tyskt manér”.
Noterna, som beledsaga dikten, äro däremot tydliga nog,
innehållande de oförtäcktaste anfall pä Akademien och Leopold.
Kvicka äro däremot de Horatianska visorna. De utgöra
Livijns första angrepp pä Wallin. Denne hade 1803 vunnit
pris i Svenska akademien för fyra oden ur Horatius, öfversatta
i det parafraserande manéret, och detta sä fritt, att nästan intet
äterstod af det antika originalet. Det räder en bestämd skillnad
mellan Wallins och Kellgrens antika öfversättningar. Äfven
den senare omskrifver, men aflägsnar sig i själfva verket
knappast ifrän originalet; han tolkar endast för en modern
publik. Wallins öfversättningar ätergifva däremot hvarken de
antika skaldernas ton eller innehäll.
Pä ett mycket kvickt sätt parodierade Livijn detta manér.
Han valde för sitt ändamäl det 13 odet i 4 boken, där Horatius
drastiskt beskrifver, huru den fordom sköna Lyce häller pä
att blifva gammal, men likvisst icke vill upphöra att gälla för
en ungdomlig skönhet. Denna dikt lämpade Livijn efter svenska
förhällanden och uppnådde därigenom en synnerligen burlesk
effekt. Den andra visan parodierade 4 odet i 2 boken, där
Horatius skämtsamt med exempel ur saga och häfd bevisar
för Xanthias, att han ej behöfver blygas, därför att han älskar
en slafvinna:
Min Wilhelm, hvi är du sä ledsen och blyg?
Hvi skäms du att älska din Lena?
Ses en general, utaf ordnar plumpt dryg,
Ej sänka sig till de gemena?
Och smyga frän Nådens lätt svigtande säng
Att klappa sin kökspigas kinder?
Och täfla i courtoisie med sin dräng,
I trots utaf fullmaktens hinder?
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
