Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
en Blocksbergsresa. Och denna öfvergång är utmärkt utförd
och psykologiskt motiverad.1
Frän är 1831 är en tredje dikt af samma karaktär,
likaledes uppläst i Par Bricole. Den är utan titel, men börjar ”1
Upsala sutto de gudar tillsamman” och skildrar, huru gumman
Barbara med en arraksbål gör sig Valhalls gudar underdånige.
I slutet af år 1821 skrifver Becker: ”Den gröna rutan
börjar blekna”. Sällskapet hade sett sina bästa dagar, fast
det ännu blomstrade upp då och då under de närmaste åren,
såsom vid Askelöfs återkomst till fäderneslandet 1823, då han
liksom vid sin afresa firades med en stor fest. Men Livijn
klagade öfver, att kretsen blifvit för stor; den gamla intimiteten
var försvunnen, och upptågen för många.
Åtskilliga af medlemmarna ingingo i andra sällskap af
samma karaktär. Livijn själf var redan en ifrig Par Bricolist,
där han snart skulle stiga till de högsta graderna. År 1824
stiftades ett annat dylikt muntert gille, Bellmanska sällskapet,
som öfvertog flera af Gröna Rutans medlemmar, bland andra
Livijn, som i detta sällskap gick under benämningen ”den
gruflige brodern”.
1 Legenden om den heliga Barbara upplästes på högtidsdagen den 28
november 1821 i Par Bricole, ”men,” berättar Becker, ”lästes så illa af
Broman, att man ej förstod något, oaktadt Herden (Arnoldsson) gjordt sig
allt besvär att med prydeliga bokstäfver föreviga Riddarens opus”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
