Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
tog emellertid, liksom säkerligen Livijn, dessa rykten med
största lugn. I själfva verket var det von Koch, som fick sitta
emellan. Livijn svarade själf på de anmärkningar, som Svenska
Biet gjort emot honom, i en serie af artiklar (Svenska Minerva
för den 10, 12. 14, 17, 19 januari 1843: ”De första fjäten på
banan till utredande af den så sorgfälligt intrasslade frågan om
fängelsebyggandet’ ’).
Livijn fick rätt i sak. Vid fängelsebyggandets fortsatta
utförande inhämtades hans omdöme om ritningar m. m.1
Hela denna fråga utgör ett led i den strid, som Livijn kämpade
för att utvidga fångvårdsstyrelsens befogenhet. Genom Livijns
ingripande fick styrelsen under de närmaste åren sig
tillerkänd! flera nya rättigheter. Så rådde flerstädes alltjämt
fäst-ningsbefäl och krigskollegier enväldigt öfver fångarnas
behandling och angelägenheter, men genom kungliga brefvet af den
22 januari 1839 öfverflyttades detta uppdrag på
fångvårdsstyrelsen. 1841 öfvertog styrelsen äfven förvaltningen af de
för fångars vård och underhåll anslagna medlen.
Livijn fick icke upplefva frukterna af alla dessa reformer.
Under hans tid kunde endast i ringa mån fångarnas ställning
förbättras. De nya fängelserna voro ännu icke byggda, och
fångvårdsstyrelsen kämpade med oerhörda svårigheter redan
för att kunna inhysa fångarna i de gamla lokalerna. Man gjorde
dock åtskilliga reformförsök. Det, som visade sig mest
praktiskt, var inrättandet af kronoarbetskompanier, i hvilka man
kunde insätta de försvarslösa män, som dittills hållits till allmänt
arbete vid pionierkåren och åtskilliga anstalter vid rikets
fängelser. Men resultatet af denna reform var långt ifrån
lysande. Rymningar och alla slags oordentligheter, mest
beroende af bränn vinsmissbruk, voro ytterst talrika.2
1 Ett bref från justitiestatsministern Gyllenhaal 1843 är i detta afseende
synnerligen upplysande. Livijn tillkallades för att se på ändringar i major
Hjelms ritningar. M. L.
9 Ordnandet af kronoarbetskompanierna gillades icke heller till alla delar
af justitiedepartementet och angreps offentligt i Svenska Biet den 20, 21, 24
januari 1843. Livijn svarade därpå i Svenska Minerva n:r 16, 17, 18, 1843 med
Tredje mans betänkligheter vid de till Svenska Biet insända upplysningar och
reflexioner i anledning af fångstyrelsens underdåniga utlåtande öfver
petitio-nerne från Skaraborgs län rörande kronoarbetscorpsen. I en anmälan af
Livijns samlade skrifter i Dagl. Allehanda (morgonuppl.) för den 12 och
13 aug. 1852 nämnes, att man hade Livijns nitiska bemödanden att tacka för
inrättandet af arbetskorpserna, ”ehuru det tillika uppgifves, det man vid
verkställigheten af förslaget, frångått flera af författarens moget genomtänkta
planer och låtit hänföra sig af våra dagars välmenande filantropism, hvaraf
man sannolikt icke alltid skördat de frukter man hoppades inhösta”.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
