Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Hufvudanledningen till fängelsernas öfverfyllnad var
försvarslöshetssystemet. Livijn hade också, långt innan han blef
generaldirektör, haft sina ögon riktade på denna punkt. Från
tillträdandet af sitt ämbete hade han ständigt kämpat mot denna
förordning. I juni 1842 uppdrog regeringen åt honom att
utarbeta en ny författning emot lösdrifveri och
försvarslöshet, och han var därmed oafbrutet sysselsatt från år 1842
ända till sin död år 1844. 1843 åtnjöt han långa tiders
tjänstledighet för fullbordandet af denna författning, som väntades
med stor otålighet af den gamle konungen. Men nedböjd af
sjuklighet och redan förut öfverhopad af göromål, som mer
än öfversteg en mans krafter, lyckades han aldrig att få den
färdig. Allt hvad han medhann var Promemoria angående
Sveriges försvarslöshetssystem, hvilken i april 1844 inlämnades
till justitiestatsministern.
Detta arbete, afslutadt några månader före hans död, blef
Livijns testamente till den svenska fångvården. Genom
artiklarna i Statstidningen och hans Årsberättelser känna vi redan
det väsentliga innehållet af detta utmärkta arbete. Inledningen
är intressant, därför att den gifver en föreställning om den
oerhörda arbetsbörda, som hvilat på Livijns och styrelsens
skuldror. Man finner i denna skrift ett troget uttryck af hans
mognade liberalism, fri från alla hugskott och all falsk
känslosamhet, men besjälad af en ädel mänskoväns och en högt
bildad mans genomtänkta humanism. Han riktar här ånyo ett
hufvudangrepp mot de olika förordningarne angående de
försvarslöse. Och denna gång lyckades han också att ådraga sig de
styrandes uppmärksamhet. 1846 års stadga angående
försvarslöshet hvilar till god del på dessa Livijns förslag. Andra af de
önskemål, som han omfattade, hafva först långt senare
uppfyllts. Så t. ex. af skaffades spöstraffet genom införandet af
1864 års nya strafflag.
Utmärkande för Livijns korta chefskap är den kraft och
målmedvetenhet, hvarmed arbetades på alla områden. Det
svenska fängelseväsendet har sedan arbetat vidare efter de
principer, som han först klart omfattat och gjort gällande.
Under detta rastlösa och uppslitande arbete hade Livijn
blifvit gammal.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
