Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ända till det sista förföljdes han af hångrinet, af en oförstående
och illvillig kritik. Ännu större dissonanser erbjuder Almqvists
diktarbana. Fosforismens åsikter voro för ytterligt gående, för
främmande, för att kunna uppfattas af den större allmänheten.
Förnuftigt folk skakade på hufvudet åt dess oklara filosofiska
spetsfundigheter, talade om skolans sjuklighet och skrattade åt
dess nya ordförråd och färgstarka epitet.
På ett helt annat sätt uppskattades Tegnér och Geijer,
hvilka gåfvo uttryck åt de bredare, folkliga strömningar, åt
denna fosterländska hänförelse, som fyllde tiden efter 1809.
På denna mäktiga bölja buros de själfva till ära och storhet.
Mera okänd och oförstådd än någon annan står Clas
Livijn. Det är, som om inga vägar ledde till och inga ifrån
honom. Becker skildrar honom, där han går ensam, småleende i
sina drömmerier, på en gång eldig och kall, en illustration till
Ehrensvärds träffande uttryck om svenskarna: en trög nation,
full af hetsigheter. Stundom är det på veckor omöjligt att få
honom att skrifva ett bref, stundom ”nedklottrar” han papper
— för att använda hans eget ringaktande uttryck — nätterna
igenom. För att skildra honom har det varit nödvändigt att
för första gången åter framtaga alla dessa pappersmassor,
hvilka han så omsorgsfullt dolde i sin kista. Det låter icke
förneka sig, att det mesta af dessa skatter numera endast är
gulnadt papper, men hade han låtit åtskilliga af dessa blad
flyga ut i det ögonblick de skapades, skulle han i långt högre
grad än nu varit en föregångsman.
Och dock hade Livijn säkerligen haft svårare än de flesta
att göra sig gällande som författare i det dåtida Sverige. Ty
till temperament och åskådningssätt är han en främling bland
sin samtid. Betecknande nog återvänder ständigt och jämt
under ungdomsåren den tanken, när det ser som mörkast ut
för honom, att begifva sig i utländsk tjänst. Trots hans
fosterländska sinne lefde han i en annan kulturvärld än Sveriges.
Huru annorlunda äro icke till lynne och lifsuppfattning Tegnér
eller Geijer, dessa genomsunda ättlingar af svensk bondestam
och bygdekultur. Instinktivt stöta de ifrån sig alla utländska
inflytanden, som kunde vara dem skadliga, som icke passade
för Sveriges andliga horizont. Tegnér yttrar i sina
själfbiogra-fiska anteckningar, att han som yngling ej förstod eller fann sig
24. — Clas Livijn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
