Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Benvenuto Cellinis självbiografi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
även trodde sig uppnå och överträffa. En hednisk
skönhetsträngtan behärskade sinnena. Till och med
påvarna voro hedningar. Individualismen hade nått
sin höjdpunkt, och att utveckla sina krafter, att giva
det högsta möjliga, att nå till makt och ära, det var
det stora målet för alla. Däri låg dygden.
Vilken förunderlig och mångsidig begåvning
utmärkte icke denna tids människor! Se blott på denne
Benvenuto, som dock är intet vid sidan om ett
universalgeni som Lionardo! Hans förvånande
skicklighet överträffas endast av hans glödande entusiasm.
I en stad som Florens drev honom allt mot konsten.
Fadern, mäster Giovanni, som var en ivrig
musikälskare, anställd i Mediceernas kapell, hade endast en
dröm: att göra sonen till musiker. Vad hjälpte det,
att den lille gossen föredrog sin ålders lekar!
Dagligen måste han öva sig på instrumenten inför
sig-norian på torget, och snart spelade han efter noter,
buren på armen av fadern eller en rådhustjänare och
belönad av Soderini med sötsaker och av publiken
med handklappningar.
Själv ville han till faderns förtvivlan bliva
guldsmed och bad honom bevekligt att få lära sig teckna.
Men han hade talang för musiken, och hans spel
förtjusade senare Clemens VII. För en kort tid lät han
till och med inrollera sig i den påvliga musiken till
faderns stora glädje.
Men denne skulle icke se sina önskningar för-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
